On the road

Varje besök hos ett medlemsföretag är speciellt och intressant på sitt sätt. Och jag vill gärna berätta om några av de senaste.

För en dryg vecka sedan var jag tillbaka i kommunen där jag växte upp för att besöka Sollentuna Energi, deras VD Gösta Söderkvist och fjärrvärmechefen Håkan Berglund.

Sollentuna Energi är ett stabilt, mellanstort och välskött kommunalt bolag med en bred verksamhet och fokus på nytta för invånarna i kommunen. Något de gjort riktigt bra är sin fjärrkylalösning. De använder Brunkebergsåsen för att göra en riktigt smart och miljövänlig lösning som kyler byggnader i Sollentuna centrum. Jag hittade faktiskt en fin bild på deras hemsida som visar hur det fungerar.

Samma vecka beslöt jag mig att ta mig lite längre bort. Jag flög till ett snöigt Karlstad och träffade Karlstad Energis VD Mats Preger och några av hans medarbetare.

Där fick jag höra om det fliseldade kraftvärmeverk de håller på att bygga. Denna miljösatsning kommer att bli den största investering Karlstad kommun någonsin gjorts. Paradoxalt nog har sjukhusen i Karlstad i samma veva kopplat bort sig från fjärrvärmenätet och börjat med värmepumpar istället. Även Akademiska hus i Karlstad har planer på att koppla bort sig. De har skickat ut ett pressmeddelande om att detta skulle vara en bra miljöåtgärd men de bortser då från de lokala förhållandena i Karlstad.

För ett fjärrvärmenät med förnybar och återvunnen värme är ju ett verkligt bra alternativ för den som vill ha en låg miljöpåverkan från sin uppvärmning. Man får ju hoppas att de funderar en vända till och landar i slutsatsen att de vill koppla upp sig på fjärrvärmenätet igen lagom till att kraftvärmeverket är klart.

Energibranschen ska vara motorn i omställningen för hållbar utveckling

Idag skriver Kjell Jansson och jag på UNT debatt om vikten av ett gemensamt energiforskningsorgan med fokus på hela systemet.

Som vi alla vet står energibranschen inför stora utmaningar. Stora förändringar krävs för att vi ska nå klimat- och energimålen till 2020 och regeringens visioner för 2030 och 2050. 

Både Kjell och jag tycker att energibranschen ska vara motorn i omställningen för hållbar utveckling. Och för att politiker och andra beslutsfattare ska kunna göra rätt val för framtiden behövs det kunskap. Med vårt förslag om en samlad energiforskning som präglas av systemperspektiv kan energibranschen bidra med en lösning på framtidens utmaningar. Och även om det är vi två som skrivit debattartikeln, är vi många fler i energibranschen som skriver under på att detta är en spännande idé.

Senare idag kommer vi att sätta oss ner och titta på hur en samlad energiforskning skulle kunna se ut. Vilka program ska ingå, vilka ska vara medlemmar och hur ska hur ska styrelsen och ägarstrukturen se ut? Vårt mål är att samla all kunskap på ett ställe och på så sätt skapa möjligheter för att öka effektiviteten, höja kvaliteten och få en ökad systemsyn.

Om regeringen vill vara med på tåget kommer det att påverka hur vi ska jobba. Så jag hoppas vi inom kort kan få svar på om energiminister Anna-Karin Hatt och regeringen vill bidra till detta eller inte?

Fjärrvärme och biogas hör ihop

Fjärrvärme är nära knutet till övriga energisystemet och vad som händer i andra delar påverkar vår verksamhet. Det betyder att det är viktigt att hänga med på vad som händer generellt inom energivärlden. Ett bra sätt att lära sig är att stå på scenen och prata på, då tvingas man läsa på om det senaste.

Härom dagen fick jag chansen att stå på scen och prata om biogas på Biogastinget. Ett bra ämne att få lära mig mer om eftersom biogas och fjärrvärme hör faktiskt ihop. Mycket av den biogas som produceras idag används för att göra el och värme, och genom att använda fjärrvärme kan biogasproduktionen ökas med samma mängd substrat. Det kan man läsa om i en rapport från Värmeforsk.

En kortversion av det jag tog med mig från diskussionerna på Biogastinget är att det inte lönar sig i dagsläget att producera biogas. Många arbetar hårt för att nå visionen att biogasen ska bli en del i kretsloppet och mest nytta gör biogasen när den kan ersätta bensin och diesel som drivmedel för transporter. Men att göra el och värme av den under en övergångsperiod är en bra lösning.

Inget motsatsförhållande mellan fjärrvärme och geoenergi

I ett debattinlägg på Brännpunkt i Svenska Dagbladet den 25 november 2012 lyfts ett antal ”myter om geoenergi”.  Artikelförfattarna med Johan Barth, vd Geotec och Svensk Geoenergi i spetsen lyfter fram geoenergi som en underskattad energitillgång. Vi är helt överens om att geoenergin kan ge stora möjligheter. Men författarna för också fram ett motsatsförhållande mellan geoenergi och fjärrvärme som jag inte förstår.

Tvärtom, finns det stora vinster att göra om man använder geotermi i fjärrvärmen. Ett bra exempel är Island, vars hela fjärrvärmesystem värms med geotermi. En fjärdedel av Europas befolkning bor i områden där geotermi är den viktigaste naturtillgången. Om den kan användas i fjärrvärmesystem blir det en än mer effektiv resurs. Om fler länder gjorde som Islands skulle mycket naturresurser sparas eller kunna användas till annat.

Artikelförfattarna påstår att fjärrvärme är ett monopol. Och säger samtidigt att geoenergin är ett konkurrerande alternativ, vilket kan kännas motsägelsefullt. Fakta är att fjärrvärmen konkurrerar på värmemarknaden och ska drivas affärsmässigt, enligt lag sedan 1996.

På värmemarknaden finns det flera alternativ för kunderna att välja mellan, värmepumpar är ett, pelletspannor ett annat. Jag och den bransch jag företräder tycker att det är så det ska vara. Kunden ska kunna välja.

Jag vet att fjärrvärmen hittills stått sig väl i konkurrensen och är övertygad om att den gör det även i framtiden.  Med låg miljö- och klimatpåverkan, hög leveranssäkerhet och en färdig lösning är fjärrvärme ett både enkelt, tryggt och bekvämt alternativ för kunden!

Så är läget i Övik Energi

Den senaste tiden har det varit så fullt upp med årsmötet och resor att jag inte har hunnit berätta om mitt spännande besök hos Kristina Säfsten, vd på Övik Energi, för några veckor sedan. Men jag vill gärna dela med mig av vad jag lärde mig när jag var där. Soligt och fint var det, så utsikten från det nya kraftvärmeverkets tak över Örnsköldsvik var storslagen (se bilden).   

Övik energi har ju minst sagt en hel del utmaningar att ta itu med. Mycket kom upp till ytan när det nya Hörneborgsverket, som skulle bekosta de stora investeringar företaget gjort i bland annat etanolproduktion, inte direkt blev så lönsamt som man räknat med. Du har kanske hört eller läst om det, bland annat fanns en artikel i Fjärrvärmetidningen nr 5 2012 .

Det var spännande att höra Kristina berätta om hur det egentligen gick till, hur de hanterar problemen idag och hur de tror att framtiden kommer att se ut. Det bästa med besöket var att att få höra om hur ljust hon ändå ser på framtiden. Den känslan jag har med mig från besöket är att visst kommer de att få kämpa för att få lönsamhet i de investeringar man gjort, men de har satsat för framtiden och den får utvisa det var rätt eller inte. Det svåraste verkar de ha bakom sig. Nu gäller det att se framåt och ta vara på möjligheterna.

Besök hos Uddevalla energi

Idag besökte jag ett gråmulet och småregnigt Uddevalla. Vd Roger Johansson mötte mig på kontoret med ett varmt leende och vi åkte ut till Lillesjöverket för att ha våra diskussioner på plats där det händer. Lillesjöverket är ett omtalat verk, ett ställe där man återvinner energi ur avfall och som har en arkitektur inspirerat av fartyg. Kronprinsessan har kallat det Sveriges vackraste kraftvärmeverk.

Att besöka medlemsföretag mycket inspirerande och viktigt för mig som vd för en branschorganisation. Jag åker oftast på besök utan agenda för att få höra vilka utmaningar som finns just på det medlemsföretaget och vad de funderar på. Sedan får jag alltid med mig berättelser hem som jag har nytta av i arbetet med politiken i Stockholm.

I just Uddevallas fall har jag länge undrat - vad hände egentligen när man byggde Lillesjöverket och varför blev det ingen ledning med spillvärme från Preemraff? Det många som slänger sig med det exemplet för att tjäna sina egna syften, och nu vet jag äntligen vad som verkligen hände.

Svaret är det uppenbara: det blev helt enkelt betydligt mycket dyrare att investera i en anläggning för att uppgradera spillvärmen på raffinaderiet och en ledning till Uddevalla än att bygga en ny produktionsanläggning och vem ska betala de extra kostnaderna? Det finns många fakta i fallet, tillgängligt för den som vill veta. Fler borde ta reda på hur det egentligen ligger till.

Årsmöte!

Så var det dags för årsmöte igen! Det ska bli roligt och intressant att träffa alla medlemmar som kommer, både gamla och nya bekantskaper.

På årets möte kommer vi att avhandla många spännande ämnen. Vi kommer  bl a att få lyssna på Anders Wijkman och hans syn på nuvarande och framtida miljöutmaningar och vad de betyder för fjärrvärmen.

Svensk Fjärrvärme kommer att presentera sin nya vision och tillsammans ska vi diskutera vad den betyder för branschen.

Vi kommer också att tillsammans diskutera fjärrvärmens utmaningar på ett helt nytt sätt.

Jag hoppas och tror att vi kan få riktigt intressanta diskussioner under dessa dagar.

Jag ser även fram emot många givande och trevliga samtal under vår ”Come together”  kväll och årsmötesmiddag.

Varmt välkomna! Ni som inte har möjlighet att närvara, följ gärna mig och/eller Svensk Fjärrvärme på twitter: https://twitter.com/ulrikajardfelt  och  https://twitter.com/fjarrvarme

Släng skräp och värm en hemlös!

Vår duktiga kommunikationsavdelning här på Svensk Fjärrvärme har tagit fram en digital papperskorg som jag gärna vill informera om.

Nu när mörkret och kylan börjar komma behöver de hemlösa värmen som mest. Du kan hjälpa dem med ditt digitala skräp. Den digitala papperskorgen togs emot väl när vi lanserade den i april. Nu hoppas vi kunna göra ännu mer genom att fler laddar ned papperskorgen och att fler kan hjälpa till att sprida den.

Det är många som redan nu bidrar. Gå in på www.vivarmervarandra.se och bidra du med! Sajten har helt utan stöd av reklam haft över 6000 besök och räknaren står just nu på 4073 kilowattimmar. Nog ska vi kunna bidra med ännu mer om vi alla sprider den via våra gemensamma kontakter. Vi siktar mot 140.000 kilowattimmar innan januari är slut! Så dela med dig av länken och sprid idén till kollegor, kontakter och vänner som nu utan större insats kan göra något bra för de hemlösa i vinter. Och ladda gärna ned papperskorgen själv om du inte redan gjort det.
 

Världens bästa fjärrvärmeforskning

En av de viktigaste uppgifterna jag har är att sköta världens största samlade forskningsprogram om fjärrvärme - Fjärrsyn,  ett program vi har tillsammans med Energimyndigheten. Jag har inte nämnt det så mycket här min blogg hittills men det är något jag är mycket stolt över. Det närmaste året kommer vi slutföra en programperiod och det är snart dags för nästa. Och det kommer att bli en del förändringar.

Energimyndigheten kan inte medfinansiera program på samma sätt som de gjort. Det krävs därför nya rutiner. Bägge parter är egentligen mycket nöjda med samarbetet, det har generaldirektören Erik Brandsma själv försäkrat, men det är inte helt korrekt gjort enligt en ny tolkning av lagen. Vi arbetar vi tillsammans för att komma fram till ett arbetssätt som kan fungera. Det kommer vi att lyckas med, jag vet bara inte hur och det skapar en del bekymmer.

Så snart det är utrett med Energimyndigheten är det dags att skicka in vår ansökan om en ny period av Fjärrsyn. Vi är mitt inne i att formulera fjärrvärmens framtida utmaningar och vilken forskning som krävs för att möta dessa. Det är spännande att få fundera på detta men svårt att veta när det blir rätt.

Parallellt med allt detta funderar vi i energibranschen på om vi kan samordna vår forskning i en gemensam verksamhet som vi kallar ett Energiforsk. Vi ska nu ta ett steg vidare i detta, och utreda hur fjärrvärmeforskningen då ska kunna bli ännu bättre. Vi är en så integrerad del av energisystemet, så förutsättningarna finns helt klart.

Så Fjärrsyn kommer kanske inte bli på precis samma sätt som det varit de senaste åren, men jag räknar med att det blir ännu bättre!

Mer om vår fjärrvärmeforskning finns här http://www.svenskfjarrvarme.se/Fjarrsyn/

Vikten av ett bra samarbete

Just nu är det många nya regler kring nyproduktion. Det handlar om regler för produktion, distribution, mätare, användare mm.

I propositionen 2013 kommer nya regelverk för fjärrvärmeföretagen. Det kan låta dystert, men jag tror att det blir precis tvärtom. Nu kommer ju fjärrvärmen naturligt in i energieffektiviseringspolitiken och accepteras som ett medel för energieffektivisering!

Man får hänga med i svängarna på vad som bestäms i Bryssel, vilket visar vikten av ett bra samarbete.

Lite tankar från Bryssel där jag just nu befinner mig.

Äntligen får fjärrvärmen samma villkor som industrin!

Idag blev det äntligen klart. Något vi arbetat intesivt för har idag blivit verklighet i och med regeringens budgetproposition! Fjärrvärmeföretagen ska få samma energiskatt som övrig industri. Beslutet kommer självklart att gynna våra medlemmar men också de industier som vill få hjälp av energiexperter att sköta just det så att de kan ägna sig åt sin kärnverksamhet.

Under lång tid har den värme och ånga som levererats av ett fjärrvärmeföretag till en industri vart högre beskattad jämfört med om industrin själv producerat den. Att industrin nu får en möjlighet att med samma skattevillkor ersätta sin fossila egna produktion med en bekymmersfri lösning som baseras på förnybar eller återvunnen energi är något alla vinner på. Bra jobbat regeringen!

Regeringen har samtidigt bestämt sig för att det ska vara samma skatt på kraftvärme oavsett om kraftvärmeverket ägs av en industri eller av ett fjärrvärmeföretag. Det var också på tiden! Läs mer här.

Det är en bra dag som vd för en branschorganisation när man fått vara med och bidra till att branschens konkurrenskraft stärks med några hundra miljoner och samtidigt veta att det kommer att gynna industrins konkurrenskraft, miljön och inte minst fjärrvärmekunderna!

Årets prisstatistik

Det är alltid lika spännande när årets prisstatistik publiceras. När jag nu sitter här med rapporten i min hand kan jag konstatera att det precis som det brukar inte är några större överraskningar.

Ökningen är på ca 3,5 %, vilket är ungefär vad den brukar vara. Detta ska ställas mot att de energiråvaror som används för att producera fjärrvärmen haft en betydligt högre prisutveckling under lång tid. Så jag kan se att våra medlemmar forsätter arbeta med att effektivisera sin verksamhet. Men eftersom ökningen är högre än KPI så blir det säkert kritik på sina håll även i år.

Jag har det senaste året fört många diskussioner om fjärrvärmepriset med företrädare för kunderna. Det de framfört är att det är viktigt att förstå sitt pris och att de inte vill ha några överraskningar. Nu blev det alltså inga överraskningar i år. Vi behöver dock fortsätta arbetet med att göra priset begripligt och vi arbetar hårt för att göra det möjligt för en kund att på ett bättre sätt än tidigare kunna förutse sin framtida prisuveckling.
Följ länken för att läsa mer om årets prisstatistik:
http://www.svenskfjarrvarme.se/Nyheter/Nyhetsarkiv/2012/Fjarrvarmepriserna-2012-/

Att våga ha fokus på klimatfrågan

Gårdagen ägnades åt diskussioner om klimatfrågan. Bland annat deltog jag i Miljöminister Lena Eks referensgrupp för arbetet med "Färdplan för ett klimatneutralt Sverige 2050 ". Temat för dagen var Skogens roll.

Skogen kan ju bidra på olika sätt. Trä kan ersätta material med större klimatpåverkan men också ersätta fossila bränslen i bilar och i kraftvärmeverk. Eller så kan man låta skogen växa och ta upp koldioxid från atmosfären. I debatten ställs dessa användningsområdena ofta emot varandra men jag anser att det är precis tvärtom, de kompletterar varandra. Om bara fler länder med barrskog gjorde som vi i Sverige gör idag, det vill säga ökar skogsvolymen, gör papper och träprodukter - och med den energi som blir över ersätter fossila bränslen. Allt samtidigt. Jag hoppas det blir tydligt i Färdplanen att detta är att göra rätt. Att ge fler länder inspiration att göra som vi, är kanske Sveriges viktigaste bidrag till att begränsa klimatförändringen.

Min reflektion efter diskussionen var dock att det talades mest om annat än verklig klimatnytta. Och visst finns det många mål som skogen ska uppfylla - som biologisk mångfald, at vara rekreationsyta och kanske marktillgång. Men jag hoppas att vi inte ska lösa allt i denna plan, utan att ministern vågar låta färdplanen handla om just klimatfrågan.

Särskilt spännande på mötet var när Lena Ek upprördes över all industriell spillvärme som inte togs tillvara. Och ingen av de närvarande miljöorganisation sa emot. Det är en rejäl omsvängning, som vi har längtat efter. Under lång tid har fjärrvärmeföretagen byggt upp och investerat i system för att använda spillvärme från industrier till uppvärmning av bostäder. Detta har dessvärre inte ansetts miljövänligt av framför allt miljörörelsen och fjärrvärme från spillvärme kan därmed inte bli miljömärkt. Om miljöministern uppmärksammar detta kan det förhoppningsvis äntligen bli en ändring!

Det är mycket tyckande och känslor i miljöfrågor. Klimatfrågan är dock så viktigt att vi måste anstränga oss att göra det som är rätt på riktigt. Så kan vi alla fall säga att vi gjorde vårt bästa.

Energieffektivisering på alla håll

Så är plötsligt den sommar som kändes så lång i juni snart slut. Med nyladdade batterier känner jag en viss otålighet och vill kasta mig över alla höstens uppgifter på en gång, men det går såklart inte.

En av de mest brådskande uppgifterna blir att följa, och försöka påverka, processen för när Sverige ska införa EU:s nya energieffektiviseringsdirektiv. EU:s energiministrar och Europaparlamentet nådde en överenskommelse i mitten av juni och det slutliga beslutet väntas tas i september. Sedan har vi bara mellan 12-18 månader på oss att få in det i vår lagstiftning, så det kommer att gå fort.

Direktivet berör nästan alla delar av fjärrvärmens verksamhet, från investeringar i nya anläggningar, till mätning hos kunderna. Det är många detaljer som vi behöver bevaka så att reglerna ska fungera för vår bransch. Det blir mycket jobb men trots det är jag jätteglad över hur direktivet slutligen blev. Främst för att EU äntligen tydligt säger att man vill ha det mer effektivt i hela systemet, istället för att som tidigare ha fokus på att effektivisera i en avgränsad del. En sådan politik innebär att kraftvärme och fjärrvärme blir naturliga val när man vill effektivisera energisystemet. Men ännu viktigare är att man därmed ger goda förutsättningar att politiken leder mot en hållbar utveckling, vilket inte alltid varit fallet tidigare.

En förhoppning jag har är att direktivet gör att Boverkets byggregler måste ändras. Idag finns krav på hur mycket energi man får köpa för att värma en enskild byggnad. Men dessa krav kan leda till ökad energianvändning i hela systemet och det ska inte längre vara tillåtet. Bra när EU kan komma in och ställa krav på en mer miljövänlig politik i frågor där vi inte klarat av att göra rätt i Sverige!

I branschen ägnas samtidigt mycket kraft åt att energieffektivisera i de befintliga systemen; hos kunderna, i anläggningar och i systemet i stort. Jag hör också många medlemsföretag diskutera hos de kan förbättra dialogen med sina kunder om hur de tillsammans kan genomföra åtgärder för att minska energianvändningen. 

Det känns som att detta kan bli ett år då effektiv energianvändning verkligen står i fokus!

Sommarsummering

Samlar ihop det sista inför stundande semester och funderar som många andra på om sommarvärmen ska komma. Värme är något vi alla behöver, kalla vintrar och regniga somrar känns det särskilt tydligt. Sommartid är värmen oftast avstängd, men fjärrvärmebranschen kan i alla fall säkerställa att frusna semesterfirare kan ta sig en varm dusch. Det känns bra.

Sommaren är för oss på Svensk Fjärrvärme en tid för summering och planering eftersom vårt verksamhetsår löper från 1 juli-30 juni. När jag summerar året har det präglats mycket av den statliga utredningen ”Fjärrvärme i konkurrens”. Hösten ägnades åt möten och diskussioner, för att ta fram ett genomtänkt remissvar. Sedan följde en tid av väntan.

Så presenterade slutligen IT- och Energiminister Anna-Karin Hatt ett förslag i mars. Där valde regeringen att inte gå på utredningens förslag utan att istället gå vidare med fyra nya utredningsuppdrag. Att följa och bidra till de utredningarna blir en stor uppgift under kommande år.

Ett av utredningsuppdragen är att ta fram ett system för obligatorisk prisförändringsprövning. Svensk Fjärrvärme, Sabo och Riksbyggen har under det senaste året arbetat intensivt med ett frivilligt system för prisändringsprövning, som vi planerar att sjösätta i höst. Det bygger på dialog och förutsägbarhet och tar sin utgångspunkt i lokala förhållanden. Kanske detta kan inspirera den statliga utredningen?

Förra året handlade också mycket om beskattning. Regeringen lovade till slut i vårbudgeten att den diskriminerande beskattningen av kraftvärme och fjärrvärme till industrin ska tas bort, med reservationen ”om ekonomin tillåter”. I höst hoppas vi att beslutet klubbas på riktigt. En annan fråga som seglade upp under våren var fastighetstaxering av värmedelen i kraftvärmeverken. Även där har vi nått framgångar. Skatteverkets tjänstemannaförslag blir inte av, men frågan ska utredas, så vi kan inte släppa taget ännu.

Det var lite om några av de stora frågor som har präglat och fortsatt kommer att prägla vår verksamhet. Till det kommer att Fjärrsyn, kanske världens största forskningsprogram för fjärrvärme och fjärrkyla, går in på sista året av denna programperiod. Vi vill naturligtvis att denna framgångsrika, fristående forskning ska fortsätta, så vi har börjat arbetet med en ny ansökan till Energimyndigheten, som samfinansierar till 40 procent (resten står branschen för). Som sommarläsning kan jag rekommendera intresserade att titta in på Fjärrsyns webbplats för att ta del av resultaten. Det finns mycket intressant men ska jag välja något så får det bli det största projektet, tvärvetenskapliga ”Fjärrvärmens affärsmodeller”.

Nu tar jag ledigt några veckor och önskar alla en skön och avkopplande sommar!

Värme i Almedalen

Almedalsveckan är i full gång och än en gång skiner solen på alla deltagare och arrangörer. Det är en härlig stämning - och värme i dubbel bemärkelse, både från solen och hos människorna man möter!

I media ifrågasätts ofta nyttan med Almedalsveckan, denna blandning av mingel, möten, seminarier och politiska tal. För min och Svensk Fjärrvärmes del kan jag bara konstatera att nyttan är stor. Under de två dagar jag har varit på plats har jag redan hunnit träffa så många människor som jag behöver prata med, både planerat och oplanerat. Det är medlemsföretag, kundorganisationer, andra branschorganisationer och myndigheter, för att ge några exempel.

Igår kväll hade jag nöjet att träffa Erik Brandsma, som är ny GD för Energimyndigheten, och Håkan Sörman, vd för Sveriges kommuner och landsting på ett och samma ställe. Detta är personer som jag naturligtvis kan träffa på hemmaplan, vid ordnade möten, men här får man chansen att prata mer avslappnat om både stort och smått som rör fjärrvärmebranschen.

Naturligtvis har Svensk Fjärrvärme också seminarier. Vi har valt att göra dem tillsammans med andra, som vi samarbetar med. Igår hade vi det första, tillsammans med branschorganisationerna Avfall Sverige, Energigas Sverige och Svenskt Vatten.

Temat var Den hållbara staden 2030 och det blev intressanta diskussioner. Det var särskilt roligt att höra Rebecca Carlsson, språkrör Grön ungdom, och Erik Bengtzboe, ordförande Moderata ungdomsförbundet prata om den hållbara staden. Visionerna var förvånande samstämmiga, medan vägen dit såg olika ut. Läs mer om seminariet på Svensk Fjärrvärmes webbplats.

Imorgon blir det ”Energispektrum – med sikte på 2050” tillsammans med Energigas Sverige, Svensk Energi, Svensk Vindenergi och åtta medlemsföretag. Jag hoppas att värmen håller i sig och att det blir högtryck i den energipolitiska debatten där!

I väntan på Almedalsveckan

Nu planeras det sista inför alla seminarier som genomförs under årets politikervecka i Visby - Almedalsveckan. Även i år verkar antalet evenemang slå rekord, så jag misstänker att många sitter som vi och funderar på om det ska komma några på just deras seminarium. Svensk Fjärrvärme arrangerar tre seminarier under veckan och jag känner mig ganska säker på att det kommer folk.

På måndagen har vi tillsammans med Avfall Sverige, Energigas Sverige och Svenskt Vatten ett seminarium om Den hållbara staden 2030. Kan du inte komma kan du läsa rapporten vi har tagit fram till seminariet på vår webbplats.

På onsdagen är vi ännu fler som gått samman, när fyra energibranschorganisationer och åtta medlemsföretag arrangerar frukostseminariet "Energispektrum - med sikte på 2050". Där får åhörarna bland annat höra Energimyndighetens nye generaldirektör Erik Brandsma. Energidebatten mellan riksdagspartiernas talespersoner lär också bli välbesökt.

Torsdag morgon är det dags igen. På MiljöAktuellts arena berättar vi hur man kan veta om värmen i våra bostäder är hållbar, med representanter för kundorganisationerna. Vi har tagit fram ett gemensamt system för att miljövärdera fjärrvärme på ett enhetligt sätt. Kan du inte komma kan du i alla fall läsa om fjärrvärmens miljövärden här.

För dig som inte åker till Visby men ändå vill veta mer om fjärrvärme och var den kommer ifrån rekommenderar jag våra nya, korta filmer om fjärrvärme, som du kan se på vår webbplats. Jag hoppas att du gillar dem lika mycket som jag!

Hett med fjärrvärme internationellt

Det är en stor förmån med mitt jobb att emellanåt få känna sig som ett verkligt föredöme - så är det ofta när jag får prata fjärrvärme i internationella sammanhang. Förra veckan spenderade jag i Kanada. Bland annat deltog jag i en konferens där flera hundra personer engagerade sig i frågan om hur användningen av fjärrvärme ska kunna öka. Syftet var att på så sätt uppnå ett mer hållbart samhälle.

I Sverige ligger vi ungefär femtio år före Kanada i utvecklingen och det finns ett mycket stort intresse för hur vi har lyckats i Sverige. Själv funderade jag en hel del på hur vi som land ska kunna dra nytta av att vi har så mycket kunnande. Jag ser stor potential att öka exporten inom vårt område, och jämfört med den så exporterar vi väldigt lite idag. Det är en fantastisk möjlighet för framtiden som både vi och Exportrådet ser http://www.svenskfjarrvarme.se/Asikter/Pressmeddelanden/Exportsatsning-tar-Svensk-Fjarrvarme-over-Atlanten/

Det är många saker som tyder på att fjärrvärme och kraftvärme fortsätter att öka över hela världen. Det är en robust, beprövad teknik som kraftigt kan minska miljöpåverkan från energianvändningen i många länder. Och den behövs om vi ska kunna möta klimatutmaningen.

Det var därför härligt att få lyssna till en genomgång av IEA:s (International Energy Agency:s) senaste publikation Energy Technology Perspecitives som presenterades i Stockholm idag. I denna viktiga publikation ägnas äntligen ett helt kapitel till värme. Värme står för 46 procent av världens energianvändning och har fram tills nu negligerats i rapporten. Men när den nu finns med rekommenderar IEA världens  "policymakers" att uppmuntra till utbyggnad av värmenät i städerna eftersom dessa kan utgöra grunden för en förnybar och energieffektiv uppvärmning. Något som vi redan uppnått i de flesta av våra svenska samhällen och gärna sprider kunskap till resten av världen.

Prisvärd fjärrvärme!

Häromdagen presenterade Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten sin årliga rapport ”Uppvärmning i Sverige”. För oss som jobbar med fjärrvärme var det trevlig läsning.

I rapporten jämförs kostnaden för olika uppvärmningsalternativ, liksom prisutveckling de senaste tio åren. På båda områdena står sig fjärrvärmen bra.

Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningen i lokaler och flerbostadshus, medan el är vanligast i småhus. Eftersom fjärrvärmen är lokal, med olika förutsättningar för bränsle, nät och kundsammansättning varierar priserna mellan olika nät.

Nytt för i år är att kostnaden för fjärrvärme jämförs både med och utan investeringskostnaden. Myndigheterna konstaterar i sin rapport att det sällan lönar sig att byta till en alternativ uppvärmningsform, för konsumenter som redan har fjärrvärme installerat. Det bekräftar att fjärrvärme verkligen är en prisvärd uppvärmningsform.

Enligt rapporten är fjärrvärmen den uppvärmningsform som har ökat minst i pris under 2000-talet. Det är en utmaning att fortsätta att effektivisera fjärrvärmen men jag tror det går. Ny teknik och nya affärsmöjligheter väntar om hörnet. Och om branschen kan klara att hålla prisökningarna på en rimlig nivå, så kan fjärrvärmen att inte bara behålla sin andel på värmemarknaden, utan också öka den, det är jag säker på.

Tre nya utredningar om nya regelverk för fjärrvärme

Nu börjar det klarna lite mer kring processen att hitta fram till de nya regelverken som energiministern har sagt ska komma istället för TPA. För två veckor sedan beslutade regeringen om två nya utredningar inom fjärrvärmeområdet och uppdragen gick till Energimarknadsinspektionen (EI) som ska utarbeta en modell för prisförändringsprövning och för ett reglerat tillträde till fjärrvärmenäten. EI ska också utarbeta ett förslag till likabehandlingsprincip.

Idag blev det klart att det är Energimyndigheten som ska utreda den sista pusselbiten, nämligen hur man ska bedöma potentialen för spillvärme i samband med etablering av ny värmeproduktion.

Inget av dessa tre uppdrag är enkla att utreda. Vi på Svensk Fjärrvärme kommer göra vad vi kan för att bidra till att utredningarna blir bra underlag till regeringens fortsatta arbete med att stärka fjärrvärmekunderna ställning. Läs mer om utredningsuppdragen och våra förväntningar på Svensk Fjärrvärmes webbplats.

Utvärdering av Sveriges energipolitik

Den här veckan är IEA:s - internationella energibyråns - mycket kvalificerade utvärderingsteam på besök i Sverige för att utvärdera den svenska energipolitiken. Det är en viktig process och en chans för Sverige att få råd från utomstående om hur politiken kan förbättras. Jag var inbjuden att träffa teamet för att ge min syn dels på bioenergipolitiken, dels på fjärrvärmepolitiken.

Det enklaste att prata om var märkligt nog bioenergi eftersom frågorna är mer internationella och teamet hade läst på mycket från tidigare utvärderingar. När det gällde fjärrvärmepolitik, var det en större utmaning då den svenska modellen är så speciell. Dessutom är kunskapen om fjärrvärme inte så stor bland internationella experter. Som tur var så var Katarina Abrahamsson från Energimarknadsinspektionen där och beskrev fjärrvärmebranschen och fjärrvärmelagen, så jag kunde koncentera mig på att prata om våra viktigaste frågor.

Jag fokuserade mest på svenska sättet att ställa krav på energihushållning i byggreglerna. De innebär ju en oönskad snedvridning av hela energisystemets utveckling. Här visste jag att experterna inte var inlästa eftersom de inte fått något underlag - som vanligt anses inte byggreglerna vara en del i energipolitiken.

Min förhoppning är att även om teamet inte förstod hela problematiken, tar de med sig att detta är vår största utmaning. Det de helt säkert fick med sig var det som alla internationella experter brukar fästa sig vid: Nämligen den fantastiska resa vi har gjort i Sverige, från fossil uppvärmning till förnybar, och fjärrvärmens avgörande roll i detta.

Skatteverkets agerande försämrar för kraftvärmen

Det våras!

Äntligen har det blivit varmt och skönt ute. På vissa håll så varmt att folk hellre diskuterar fjärrkyla än fjärrvärme. Men fjärrvärme är fortfarande hett och förutsättningarna ändras hela tiden.

En fråga som dök upp helt oväntat i mitten av våren var fastighetsbeskattningen av kraftvärmeverk. Efter att i 25 år tolkat lagstiftningen på ett sätt bytte Skatteverket helt plötsligt fot och beslutade om en tolkningsändring från 2013, utan någon som helst offentlig beredning av frågan eller kontakter med branschen.

Myndighetens beslut innebär att inte bara eldelen av kraftvärmeverket ska fastighetsbeskattas, utan också värmedelen. Det innebär ökade kostnader för branschen på mer än 200 miljoner – per år! Detta är inte bara ett problem för fjärrvärmeföretagen utan hotar också regeringens ambitioner att bygga ut kraftvärmen eftersom det är så energieffektivt att göra el och värme samtidigt. Kraftvärmen bidrar också med en stor andel av den förnybara elproduktionen i landet.

Läs hela artikeln på UNTs debattsida.

Jag hoppas att vår publicerade artikel ska skapa lite mer fokus på hur skatteverkets agerande påverkar den förnybara elproduktionen och förhoppningsvis bidra till att det våras även för kraftvärmen – det behöver Sverige!

Uppdrag: minska energislöseriet i Europa

Att ta tillvara restvärme och använda den för att värma bostäder via fjärrvärmenätet skulle minska utsläppen av koldioxid och behovet av importera naturgas i Europa. Jag undrar varför det inte är en mer prioriterad fråga för medlemsländerna i EU? Kanske frågan känns viktigare om vi relaterar det till pengar som kan sparas?

För visste du att vi i EU genom att inte ta till vara på överskottsvärme varje år slösar bort energi som motsvarar 500 miljarder euro? Det blir nästan 9000 kronor per invånare. Idag berättar vi om detta i ett pressmeddelande.

Min fundering är i vilka andra sammanhang viktiga resurser slösas bort på detta sätt? Bara för att samhället inte inser värdet av att ta vara på restvärme.

Jag tänker att vi har mycket att dela med oss av, vi som representerar fjärrvärmemarknaden i Sverige. Många länder tittar idag på hur vi tar tillvara energi som annars skulle gå förlorad. Sverige är nämligen ledande i Europa när det gäller att ta vara på restvärme från industrin.

Tänk om medlemsländerna i EU skulle använda den svenska modellen och att öka användningen av fjärrvärme och fjärrkyla. Då skulle vi kunna återvinna energi som idag slösas bort och minska behovet av fossila bränslen för uyppvärmning. En win-win situation helt enkelt!

Vad görs åt slöseriet då? Kanske kan vi komma ett steg närmare en lösning här i Köpenhamn. Här har den europeiska organisationen för fjärrvärme och fjärrkyla, Euroheat & Power, tillsammans med EU-kommissionens forskningsplattfor för förnybar värme och kyla, samlat runt trehundra av de viktigaste aktörerna. I två dagar ska vi försöka hitta lösningar på hur slöseriet med den värdefulla energin kan minska.

Jag är på plats för att ta del av tankar och idéer. Men jag ska också passa på att dela med mig av kunskapen om hur vi arbetar i Sverige för att ta tillvara på energi som annars skulle gå förlorad.

Goda nyheter för fjärrvärmen i vårpropositionen

Media är fyllt av rapportering om att regeringen inte gör några satsningar eller visar på några initiativ i vårpropositionen. Och kanske är det sant om man ser till de stora dragen. Men för oss i fjärrvärmebranschen gav regeringen förslag på två efterlängtade förändringar - minskad skatt både på kraftvärme och på värmeleveranser till industrin.

Under en lång tid har kraftvärme som ägs av ett energiföretag både behövt utsläppsrätter och betalat skatt för sina koldioxidutsläpp. För drygt ett år sedan beslöt regeringen att den kraftvärme som ägs av en industri som omfattats av EU:s utsläppshandeln inte ska betala någon koldioxidskatt. Eftersom det inte leder till någon minskad miljöpåverkan utan bara försämrad konkurrenskraft. I vårpropositionen föreslår nu äntligen regeringen att även energiföretagen ska slippa de dubbla kostnaderna. Kraftvärme är ett resurseffektivt sätt att producera el och värme samtidigt. De svenska anläggningarna är bland de mest effektiva i Europa och stärker nu sin konkurrenskraft gentemot de europeiska.

När det gäller skatt på värme som levereras till en industri har regeringen också hittat ett bra område att rätta till skeva skatteregler. Oftast handlar det om en industri som vill satsa på sin kärnverksamhet och låta ett energiföretag göra det de kan bäst - nämligen energiförsörjningen. Sedan ett drygt år har skeva skatteregler gjort det svårt för dessa samarbeten. Men nu föreslår regeringen att det ska var samma skattenivåer som gäller oavsett vem som äger anläggningen och det är ett mycket bra förslag tycker jag! Att industrin och energiföretagen samarbetar tjänar alla parter på.

Så som företrädare för fjärrvärmen ger jag vårpropositionen tummen upp!

Alla byggnader ska ha lika tuffa energikrav

Det blev ingen proposition från regeringen om vägen till nära-noll-energibyggnader, men väl en skrivelse. Den har nu har överlämnats till riksdagen. I skrivelsen beskriver regeringen  hur Sverige ska följa det EU-direktiv som ska gälla i alla medlemsländer från och med 2020. Den samlade bedömningen är att energikraven i dagens byggregler är tillräckliga och så nöjer sig regeringen med det. Men som jag skrivit tidigare leder dagens byggregler inte mot en hållbar utveckling.

Det är så märkligt att många tror att frågan om energikrav i byggreglerna bara påverkar bygg- och fastighetsbranschen. Reglernas utformning påverkar ju så mycket mer än själva byggnaden, nämligen hela samhällets energi- och värmesystem - och därmed och vår totala miljöpåverkan!

Energikraven i byggreglerna gäller nybyggda hus från 1 januari i år. De favoriserar elvärmda hus och individuella lösningar framför gemensamma värmesystem, även när dessa gemensamma system har mindre miljöpåverkan. Jag tycker att byggreglerna ska reglera själva byggnaderna och att det ska vara lika tuffa krav oavsett uppvärmningsform. Som byggreglerna nu ser ut leder de inte till att det byggs bättre hus eftersom åtgärder som att sätta in en egen värmepump eller en solpanel på sitt tak för att halvera sin energianvändning, kostar mindre än att göra själva huset mindre energikrävande.

För enligt byggreglerna räknas huset som mer energieffektivt om man har energiproduktionen i eller på själva byggnaden. Då minskar nämligen antalet köpta kilowattimmar, även om byggnaden i sig kräver lika mycket energi. Om man istället delar panelen med några grannar räknas det däremot inte som effektivisering, utan då krävs att man även minskar byggnadens energibehov, t.ex. genom isolering, vilket kostar mycket mer. Då väljer nog de flesta att inte dela. För handen på hjärtat, även om vi vill värna den globala miljön, där våra barn och barnbarn kommer att leva i framtiden, är det oftast den egna plånboken som styr våra val.

Riksdagen ska nu behandla regeringens skrivelse. Jag hoppas den tar ansvar och säger att samma tuffa krav ska gälla för alla nya byggnader, oavsett om de värms med egenproducerad värme eller om man använder värme som blir över i andra delar av samhället via fjärrvärmen!

Hur blir de nya reglerna

Som jag skrev häromdagen så ska förslagen från utredningen om TPA inte genomföras. Men vilka åtgärder väljer regeringen att gå vidare med istället? I tisdags fick jag tillsammans med en rad andra akörer svar på frågan som - i alla fall i mitt huvud - surrat sedan energiminister Anna-Karin Hatts debattartikel i DI förra veckan.

Vi var ett trettiotal som hade bjudits in till ett dialogmöte med ministern, som tillsammans med statssekreterare Daniel Johansson informerade om förslag till åtgärder. Det var fint att höra ministern betona att fjärrvärmen har, och även i framtiden kommer att ha, en viktig roll i energiomställningen och för att klara klimatutmaningen. Det betyder att det är viktigt för att fjärrvärmen fungerar och att det finns ett förtroende för fjärrvärmen hos kunderna.

Som de flesta kanske hört vi det här laget är en av åtgärderna att införa en obligatorisk prisförändringsprövning. Att pröva förändringen av priserna ligger helt i linje med det initiativ som Svensk Fjärrvärme, SABO och Riksbyggen har utvecklat tillsammans. Och som ska provas för första gången redan i år. Men vårt initiativ skiljer sig från regeringens förslag på en viktig punkt! Ministerns första version utgår från att prövningen görs av en myndighet. Vi utgår från att marknadens parter gemensamt tar ansvar för att pröva prisförändring och priskonstruktion. Läs gärna vår gemensamma debattartikel "Stärk kundernas ställning på fjärrvärmemarknaden" publicerad på dagenssamhalle.se 29 mars.

En ny lagstiftning ska vara på plats till sommaren 2013. Vi från Svensk Fjärrvärme medverkar gärna i det fortsatta utredningsarbetet. För vi vill vara med och bidra till att stärka fjärrvärmekundernas ställning. Det är bra inte bara för kunderna, utan även för miljön. För jag är likt Anna-Karin Hatt övertygad om att fjärrvärmen även i framtiden kommer ha en mycket viktig roll i energiomställningen.

Så är det avgjort - det blir inte TPA

I går presenterade Energiminister Anna-Karin Hatt i en debattartikel i DI att regeringen inte kommer att införa utredaren Peter Nygårds förslag ”Fjärrvärme i konkurrens” till ny reglering av fjärrvärmebranschen. Istället vill man införa en lagstadgad prisändringsprövning. Men även krav på likabehandling av alla kunder och öppna nät för restvärmeleverantörer.

Det här är förslag som ligger helt i linje med de initiativ som vi i branschen jobbat med senaste tiden. Just för att stärka fjärrvärmekunderna och förtroendet för fjärrvärmebranschen. Jag känner mig nöjd med att vi som branschorganisation tillsammans med våra medlemmar under hela det här året som frågan om TPA har varit en del av vår agenda haft förmågan att agera proaktivt och konstruktivt för att få regeringen att lyssna på oss. Det har ju gett resultat!

I dagsläget vet jag inte så mycket om vad som ligger bakom beslutet, eller hur regeringen ska ta fram nya regelverk. Men förhoppningsvis får jag svar på många av mina frågor på tisdag nästa vecka. Då är jag, tillsammans med kollegor från fjärrvärmebranschen och andra intressenter på fjärrvärmemarknaden, inbjudna till Energiministern för att höra mer om regeringens förslag.

Nu hoppas jag förstås att regeringen fortsätter att ta till vara på den kompetens och utvecklingsvilja som finns i branschen – det känns helt naturligt att vi ska vara med på tåget för att bidra och forma de nya regelverken. Det ska jag ha med på min agenda till mötet på tisdag.

Boverkets konkurrenshämmande byggregler i fokus

Denna vecka har jag varit på Energimyndighetens konferens Energiutblick, i Göteborg. Det var mycket intressanta dagar, där jag träffade många intressanta personer. Jag fick också möjlighet att tala om branschens ödesfråga; Boverkets konkurrenshämmande byggregler, med politiker, kunder och många andra. Lägligt nog publicerade Göteborgs-Posten en debattartikel samma dag som konferensen öppnade, undertecknad av mig och Lotta Brännström, vd Göteborg Energi. Där beskriver vi problemet närmare. Läs den gärna!

Energiminister Anna-Karin Hatt höll ett anförande under Energiutblick. Där aviserade hon att regeringen snart (inom 2-3 veckor) ska presentera hur utredningen om tredjepartstillträde ska tas vidare. Det ska bli intressant att ta del av.

Svensk Fjärrvärme arrangerade också ett seminarium där vi och kundorganisationerna presenterade den gemensamma metod vi tagit fram, för hur man beräknar fjärrvärmens miljövärden. Den finns beskriven på Svensk Fjärrvärmes webbplats.

Det blev ett lyckat seminarium, där höjdpunkten var att Uppsalahem undertecknade en avsiktsförklaring att använda sig av vår metod när de redovisar miljöpåverkan. Jag hoppas att fler bostadsföretag följer efter!

Möte i riksdagshuset

I onsdags träffade jag och en kollega Kent Persson i Riksdagen. Han är Vänsterpartiets representant i  Näringsutskottet med ansvar för energifrågorna. Med på mötet var också Hans Welander, partiets näringspolitiske sekreterare.

Det är trevlig men dessvärre lite för sällsynt att träffa ledamöter som inte bara har den politiska dimensionen med i energifrågorna utan även systemperspektivet, när de funderar över vägvalen. Kent har helt klart båda. Vårt möte handlade mest om byggreglerna och hur fel det blir när de som vill energieffektivisera inte har tagit hänsyn till hur de nya reglerna påverkar hela energisystemet. Våra mötesvärdar ställde många bra frågor och vill förhoppningsvis ta egna initiativ i frågan. Jag har ju till min stora förvåning fått inse att alltför många "energipersoner" inte inser att ett fortsatt ensidigt fokus på köpt energi i byggreglerna betyder liv eller död för oss i fjärrvärmebranschen och påverkar hela energisystemet.

Vi diskuterade också vår debattartikel om de diskriminerande skattereglerna, där vi svarade på deras frågor och tydliggorde våra synpunkter. Kent Persson och Hans Welander höll med att det kan inte vara rätt att skattens storlek ska bero på vem som äger anläggningen. Jag hoppas att vårt relativt korta möte gav dem tankar hur de kan förbättra svensk industrins konkurrenskraft!

Ödesfråga för branschen?

Det låter dramatiskt - "ödesfråga för branschen". Men det känns verkligen som det är just det. Vad handlar det om? Jo, under våren ska regeringen lägga fram en proposition om "nära-noll-energibyggnader" som det finns krav på i ett EU-direktiv från 2010. Reglerna kommer att vara framtidens byggregler, så långt allt väl, men de får konsekvenser redan nu.

Under beredningen av dessa nya regler har man nästan enbart lyssnat till aktörer bygg- och fastighetsbranschen, vilket kanske vid en första anblick verkar rimligt. Men med tanke på att majoriteten av all uppvärmning i Sverige sker med fjärrvärme, så borde man ansträngt sig för att även involvera fjärrvärmebranschen, eller i alla fall gjort några analyser om hur den skulle påverkas. Som det nu är skrivet i förslaget blir det inte möjligt att värma med fjärrvärme längre - om förslaget blir verklighet.

Jag vill absolut  inte påstå att regeringen har gjort ett medvetet val utan snarare att den i sitt goda uppsåt att energieffektivisera bara gått lite hastigt fram. Nu riskerar vi därför att få byggregler som styr helt fel och att de istället leder till ökad energianvändning. Vi i fjärrvärmebranschen ser gärna att alla hus är så kallade nollenergihus, men att detta uppnås genom att de värms med förnybara eller sådana resurser som annars skulle gå till spillo. Detta skulle betyda verklig energieffektivisering, där vi sparar på våra begränsade resurser.

Frågan om nya byggregler är inte bara en ödesfråga för fjärrvärmebranschen, de är framför allt ödesfråga för hela det svenska miljöarbetet. Synd bara att det är så hopplöst svårt att förklara!

Svensk Fjärrvärmes remissvar om. nära nollenergihus

Energieffektivisering i verkligheten

Förra veckan hade jag tillsammans med min kollega Cecilia Öhman ett givande möte med Björn Söderlund och Per Söderberg från fastighetsbolaget Norrporten.  Vi talade om energieffektivisering i verkligheten, där alla fastighetsmarknadens parter är inblandade och engagerade i att spara energi tillsammans: energibolagen, fastighetsägare och hyresgäster.

Vi skissade på en idé för hur vi kan samarbeta mot målet att hitta ett avtal som gör att alla kan tjäna på att göra energieffektiviseringar där de gör mest nytta. Till exempel ungefär så här: Hyresgästen och fastighetsägaren kommer överens om att när det är riktigt kallt ute, är hyresgästen nöjd med lite lägre temperatur. Han eller hon kanske sätter på sig  en extra tröja. Och fastighetsägaren har i sin tur avtalat med sin leverantör, att leverantören inte behöver "gasa på" vid köldknäppen och pressa ut de sista dropparna i pannan. Och detta förutsätter förstås att alla dela på kakan efteråt, dvs alla får del av vinsten.

Visst låter det nästan för bra. Men vi går vidare och undersöker möjligheterna. Och kanske vi så småningom gör ett test i ett konkret projekt. Mycket spännande!

Nya forskningsrön som gör mig glad

Det är en skön känsla när jag börjar behärska saker och ting bättre och bättre, dag för dag. Rutiner och procedurer sätter sig och allt flyter. Men en ännu bättre känsla är "wow - nu lärde jag mig något nytt. Igen". Det hände nyligen:

Svensk Fjärrvärme bedriver tillsammans med Energimyndigheten världens största samlade forskning om fjärrvärme - programmet Fjärrsyn. Vårt största projekt utförs av Handelshögskolan i Göteborg, CBV och Profu AB  och är ett stort tvärvetenskapligt forskningsprojekt som heter "Fjärrvärmens  affärsmodeller". 

Häromdagen anordnade vi ett öppet resultatseminarium där projektledarna beskrev vad de kommit fram till om hur branschen kan tackla sina problem. Det kanske låter knäppt men jag blev upprymd av att höra dem beskriva problemen - och att utmaningen för branschen är mer än frågan hur kan vi sälja värme till kunderna och till vilket pris. Forskarna kallade denna typ av utmaningar "elakartade problem" som måste lösas med att skapa så kallat "tjockt värde", alltså ett värde som är mer än ett ekonomiskt värde.

För att lyckas måste alltså branschen (och detta gäller inte bara fjärrvärmebranschen) bli ännu bättre att ta sitt ansvar i det framtida hållbara samhället, och skapa arenor för att förhandla med en rad olika intressenter. Så nu måste vi börja tänka på nya sammahang och sikta mot ny horisont. Ny vison helt enkelt!

Ett bra möte med IT- och energiminister Anna-Karin Hatt

Vi hade fått 45 minuter med Anna-Karin Hatt . Det gällde att planera, så att vi skulle hinna prata om det vi tycker är viktigt att hon vet som energiminister men också så att vi skulle få höra mer om vad hon tycker är viktigt. Så hur gick det - hann vi med TPA, byggregler och skatterfrågor på våra fyrtiofem minuter?

För säkerhets skull öppnade vi  med att ge en kort resumé om fjärrvärmen och dess betydelse för samhället. Vi berättade vidare att vi faktiskt är "den tysta majoriteten" som sällan får sin röst hörd. Men vi kunde konstatera att ministern var väl informerad. Hon var också insatt i vårt remissvar i TPA-frågan. Det gjorde att vi fick mer tid att lägga fram vårt alternativ, nämligen att istället ge aktörerna chansen att lösa frågan själv, utan att staten blandar sig i. Vi berättade kort om det arbete vi har tillsammans med SABO och Riksbyggen, om att system för frvillig prövning av prisändring, kallat Godkänd Nivå. Därefter tog vi upp några andra frågor, där vi anser att branschen är diskriminerad, nämligen byggreglerna, som jag skrivit om tidigare, och ett antal skatteregler.

Sedan var vår tid slut och jag tyckte att vi hade använt den väl. Dessutom noterade vi nöjt, att ministern verkligen är intresserad av våra hjärtefrågor. Hon ställde många bra frågor och vi fick till och med 10 minuter extra! När det gäller utredningen om tredjepartstillträde fick vi inga besked, annat än att departementet sliter med frågan. Även med de andra frågorna lär det dröja innan vi kan se någon förändring. För skattefrågorna är nästa anhalt statssekreterare Hans Lindberg på Finansdepartementet.

Möte med It- och energiminister Anna-Karin Hatt

Fredagen den 13 januari uppvaktar vi It- och energiminister Anna-Karin Hatt. På mötet tar vi ta upp vår syn på TPA-utredningens förslag och Boverkets diskriminerande byggregler. Jag ska också berätta för ministern  varför vi tycker att beskattningen av kraftvärme ska ändras, vilket vi skrivit till Finansdepartementet om.

Vi har fyrtiofem minuter på oss och frågorna är inte enkla. Men jag känner mig trygg: Vi representerar ju ändå 140 fjärrvärmeföretag, som står för mer än hälften av all uppvärmning i Sverige, värme som till 75 procent är baserad  på förnybar eller återvunnen energi. Det borde vara bra förutsättningar för att få ministern intresserad av vad vi har att säga så här mitt i vintern!

God fortsättning på det nya året

Nu har det nya året börjat för alla - inte bara för mig, som började min tideräkning på Årsmötet i november. Ännu så länge går arbetet lite grand på halvfart, telefonen ringer sällan och inkorgen fylls på av några enstaka mejl. Men snart börjar de berömda hjulen rulla snabbare.

Vi har ett oerhört spännande år framför oss, fyllt med arbete för att ta fram en ny vision för fjärrvärmen, där vi ska få igång vår nya kampanj som visar hur resurseffektiv och prisvärd fjärrvärmen verkligen är, där vi ska fortsätta att propagera för energieffektivisering på riktigt i framtidens hållbara stad och bidra till att regeringens arbetet med det förslagna TPA-regelverket leder i en riktning som är bra för fjärrvärmekunder och -leverantörer, bara för att nämna några saker.

Och utöver detta har vi förstås våra "vanliga" arbetsuppgifter att sköta, dvs rådgivning, remisser, utbildningar, temakonferenser, forskning, regionala möten och så vidare. Det blir roligt att sätta i gång med skön blandning av gammalt och nytt. Men innan dess, vill jag passa på att önska er alla en riktig god fortsättning på det nya året!