Knep för att minska avtrycket

Efter en händelserik höst går nu jag och stora delar av personalen på Svensk Fjärrvärme på en välbehövlig julledighet för att komma igen med nya krafter nästa år. Då väntar vi hoppfullt på att Boverket ska presentera förslag på nya byggregler som styr hur mycket energi en byggnad faktiskt använder. Dessutom hoppas jag att regeringen - vilken det nu blir - tar sig i kragen och begränsar skattefriheten för egenproducerad vindkraft, så att villkoren blir likvärdiga för olika sorters förnybar elproduktion.

Så här inför julhelgen vill jag också bjuda på några enkla knep för hur ni kan hantera alla sopor som produceras under julhelgen, för att minska vårt avtryck en smula.

Förutom att fundera på om man verkligen behöver köpa allt man köper så är det viktigt att återvinna det man kan. Här kommer en lista på hur julskräpet ska sorteras:

• Värmeljushållaren lämnas i metallinsamlingen, lossa vekeshållaren först så kan all metall återvinnas.
• Trasiga elektriska julgransljus och ljus från adventsljusstaken lämnas till insamling av el-avfall.
• Julgranen lämnas på uppsamlingsplats för granar eller på återvinningsanläggning.
• Leksaker med inbyggda batterier och spelande julkort lämnas också till insamling av el-avfall.
• Presentpapper och wellpapp lämnas bland pappersförpackningar, men ta först bort tejp och annat klistrigt.
• Presentsnören läggs i soppåsen.
• Julkort utan batteri lämnas i pappersinsamlingen.
• Sillburken lämnas i glasinsamlingen och locket i metallinsamlingen.
• Överblivna fyrverkeripjäser lämnas till polisen.
• Julbordets rester ska man helst äta upp - skal och annat oätligt är matavfall, som kan bli biogas och gödningsmedel.

Med det vill jag önska er alla en riktigt God Jul och Gott Nytt År!

I år ger Svensk Fjärrvärme ett bidrag till Världsnaturfonden WWF och stödjer deras viktiga miljö- och naturvårdsarbete, såväl här i Sverige, som i andra delar av världen.
Läs mer om Världsnaturfonden WWF.

Samarbete för hållbar utveckling

I förra veckan besökte jag ett härligt vinterlandskap, nämligen Kiruna. Eller rättare sagt, Tekniska verken i Kiruna och deras vd Jan Fjordell. Företaget har verksamhet inom renhållning, avfall, vatten och avlopp, m m, i hela Kirunas stora kommun och även fjärrvärme, förstås.
Något som jag slås av varje gång jag besöker en medlem är att varje fjärrvärmeföretag verkligen är unikt och att produktion, nät och affärer utformats efter just deras speciella förutsättningar. Och Kiruna är verkligen ett exempel på unika förutsättningar.

Kiruna är Sveriges, till ytan, största kommun, har Sveriges högsta berg, är den nordligaste och den kallaste kommunen, men staden är också tydligt präglad av att LKAB har sin verksamhet där med Sveriges största gruva.

Det är naturligtvis en stor utmaning att vara ett relativt litet kommunalt bolag nära en så stor aktör som LKAB. Företaget, som är en av Sveriges absolut största energianvändare, har hand om hela gruvverksamheten i Kiruna. Eftersom även gruvverksamhet kräver värme har LKAB ett helt eget fjärrvärmenät, bara ett stenkast från staden, som levererar ungefär lika mycket värme som Tekniska verkens alla kunder i Kiruna använder. Men de två aktörerna har ändå två separata nät. LKAB har dessutom massor med spillvärme från tillverkningen av järnpellets som de emellanåt måste kyla bort, medan Tekniska Verken baserar sin fjärrvärme på avfallsförbränning och biobränslen. 

Jan Fjordell, som har arbetat en stor del av sitt yrkesliv på LKAB, är med sitt uttalade fokus på samverkan helt rätt man på rätt plats. Relationen mellan Tekniska verken och LKAB verkar ha förbättrats mycket de senaste åren, vilket också har resulterat i att de nu äntligen ska bygga ihop sina energisystem för att få ett riktigt energieffektivt Kiruna.

Så Tekniska verken i Kiruna är på så sätt en verklig förebild för hur vi kan nå fjärrvärmens vision och genom samarbete minska påverkan på miljön och bidra till en hållbar utveckling.
Det var ett riktigt härligt, inspirerande besök hos vår nordligaste medlem!

Det är nu det avgörs

Det är inget som det pratas om på nyheterna direkt, men vi är just nu mitt inne i ett avgörande fas av en fråga som kan bestämma utvecklingen på hela det svenska energisystemet. De närmaste månaderna görs analysen i Boverket arbete med att föreslå lämplig systemgräns för hur energikraven ska ställas i framtidens byggregler. Kommer vi att värma våra städer med fjärrvärme i Sverige eller ska vi i stor skala gå över att värma med eldrivna värmepumpar?

Byggreglerna finns till för att nybyggda hus i Sverige ska byggas med en viss kvalitet. Eftersom vi bor i ett land med tidvis rätt så bistert klimat är ett krav att husen ska byggas på ett sätt så att det ska vara varmt inne utan att husen använder onödigt mycket energi. Under lång tid var detta formulerat som krav på tjocklek på isoleringen och att fönstren inte skulle läcka för mycket värme. Men för nästan tio år sedan formulerades energikraven om till funktionskrav, vilket var bra för möjliggöra innovation i byggsektorn men plötsligt gjorde att uppvärmning med fjärrvärme uppfattades som ineffektivt.

Vi har sedan dess gjort allt vi kan för att det ska bli rätt.  Argumenterat och förklarat under många år varför energikraven riskerar att leda till resursslöseri och ökad energianvändning om man ser till helheten. Du kan läsa mer om vad vi och andra gjort genom åren här. 

Så fick då till sist Boverket ett tydligt uppdrag att se över hur kraven ska formuleras i framtiden. Nu gäller det att lägga in en extra växel. Vi bidrar vi aktivt i utredningen genom en av referensgrupperna  och svarar på alla frågor Boverket ställer. Vi har också finaniserat en helt ny rapport för att ta reda på hur man skulle kunna göra för att mäta byggnadens verkliga energianvändning. Rapporten visar att det vare sig är omöjligt eller särskilt dyrt att mäta det man egentligen vill veta, det vill säga hur mycket energi huset använder.

Nu ska det avgöras, i juni presenteras Boverkets utredning. Det känns spännande, och väldigt viktigt att det landar rätt. Har du några tankar om vad vi kan göra mer? Och vad kan du göra för att det nu ska bli rätt en gång för alla?

 

Dialog i fokus på årsmötet

Så var årets årsmöte över och jag känner mig trött men väldigt glad.

Årsmötet rivstartade med en utblick över energitrender i världen: från fokus på produktion till systemsyn - en global trend, med Marcus Wråke (IVL). Därefter ett mer lokalt fokus med Öresundskraft och Kemira Kemi som berättade hur de samverkar för bättre affärer, med Lennart Albertsson (Kemira Kemi) och Lars-Inge Persson (Öresundskraft).

Förutom ovanstående fördrag och ett par andra intressanta föredrag av Björn Sidesjö och Per Schlingmann kan man säga att temat för årets dagar var systemperspektivet. Det märktes att det fanns ett stort behov av att prata om just detta.

Som det brukar vara på våra årsmöten kan man inte bara sitta och lyssna, utan deltagarna förväntas också bidra. I år var det systemperspektivet som skulle förtydligas. Något som är så viktigt för fjärrvärmen men samtidigt så svårt att förklara. Engagerade diskussioner resulterade i många kloka tankar men också frågor som exempelvis: Vilket system och vems perspektiv? och Kan vi använda enklare/andra ord? Det var tydligt att detta är en fråga som engagerar men också något vi behöver återkomma till många gånger

Efter konferensen hade vi vår årsstämma som för ovanlighetens skull blev en riktigt spännande tillställning. För första gången på över tio år resulterade de engagerade diskussionerna i en votering där alla med rösträtt fick skriva ned sitt val på en lapp som under överinseende av rösträknarna sammanräknades. I slutänden blev det ett tydligt besked och det var samtidigt en härlig uppvisning av föreningsdemokrati. 

Jag vill rikta ett stort tack till Göteborg Energi som stod som värdar för årets årsmöte. Och jag måste också säga att jag är så stolt över Svensk Fjärrvärmes kansli som lyckas arrangera en så spännande tillställning där alla medarbetare, vi är ju bara 15, samarbetar och hjälps åt för att lyckas få till ett så fint arrangemang med alla de olika arbetsuppgifter som det innebär.

Och, såklart: Tack alla som kom och gjorde så att dagarna blev så bra!

Lotta Brändström, vd på värdföretaget Göteborg Energi hälsade alla välkomna

Nätverkandet är en viktig del av våra konferenser och möten

En programpunkt var att finalisterna i tävlingen "Årets fjärrvärmeföretag" berättade om sina förflyttningar
med sikte på fjärrvärmens vision 2030: Vi värmer varandra med återvunnen energi. Här Gävle Energi.

Per Schlingmann höll föredraget "Urban Express - 15 urbana
lagar som krävs för att navigera i den nya världen".

 

Hela världen pratar om fjärrvärme

Det var ungefär ett år sen jag senast var på ett möte på IEA, International Energy Agency. I onsdags var det så dags igen, när IEA anordnade en workshop om energiplanering i städer - Urban Energy Systems Planning. På mötet blev det plötsligt tydligt för mig att det har skett en stor förändring bara det senaste året när det handlar om hur man pratar om fjärrvärme i de internationella miljö- och energidiskussionerna. Jag har ju hört om detta från representanter på vår europeiska organisation för fjärrvärme och fjärrkyla, Euroheat & Power, men nu blev det ännu tydligare.

För bara ett par år sedan nämndes man knappas fjärrvärme i sådana sammanhang, men sedan har något hänt. Första gången som jag märkte en förändring var när Maria Van Der Hoeven, IEAs direktör, tidigare i höstas var i Sverige och presenterade årets Energy Technology Perspectives (ETP14). I sitt anförande tror jag hon nämnde "District Heating" minst fem gånger. Det var första gången jag hört någon från IEA i ett så officiellt sammanhang nämna fjärrvärmen som en viktig del i lösningen på de globala miljöfrågorna, och jag kunde inte låta bli att twittra om bara detta faktum.

IEAs workshop den här veckan blev en tydlig bekräftelse på min trendspaning. Där lyftes fjärrvärmen fram som en lösning för framtiden i nästan varenda presentation. Workshopen var en del i uppstarten av arbetet för nästa version Energy Technology Perspectives (ETP16) som ska ha fokus på urbana energisystem. Det verkar som att fjärrvärmen kommer att få en naturlig roll i denna viktiga publikation vars främsta syfte är att vara rådgivande till medlemsstaternas prioritering av forskningssatsningar.

Att fjärrvärmen har fått större fokus kommer att kräva mer av Euroheat & Power. Som tur är finns det två bra rapporter, Heat Roadmap Europe och Värmemarknad Sverige, som kan vara dem till hjälp.

Just nu känns det som att hela världen pratar om fjärrvärme och det känns helt fantastiskt!

 

Öppen Fjärrvärme - en handelsplats i staden

Denna vecka var jag med på den inspirerande lanseringen av Öppen Fjärrvärme. Det är ett initiativ utvecklat av Fortum Värme samägt med Stockholm stad som skapar verkliga visioner kring fjärrvärmens framtid. Nu blir det som tidigare var ett projekt en del i den ordinarie verksamheten.

Jag kände mig både hoppfull och stolt när vd Anders Egelrud från Fortum Värme gjorde sin presentation. En handelsplats för värme, där kunden också blir leverantör, och det storskaliga kopplas ihop med det småskaliga för att värma stockholmarna effektivt, känns som ett steg närmare visionen för fjärrvärmen 2030. "Vi värmer varandra med återvunnen energi".

Det är ju just detta som är fjärrvärmens idé; att värma med det som ingen annan vill ha och att flytta värme där den finns, till den som behöver värmas.

Annika Jacobson, chef för Greenpeace Sverige, lyfte fram att detta med att öppna upp för en mer småskalig produktion i kombination med den storskaliga känns som ytterligare ett steg mot ökad hållbarhet, genom att man tar vara på det som annars blir över.

Om fler följer i Fortums fotspår och tar vara på den potential som fjärrvärmenäten erbjuder så kan det som idag känns som tuffa utmaningar för branschen raskt vändas till möjligheter. Öppen Fjärrvärme är ett utmärkt exempel på innovation som skapar värde, vilket Stockholm stads nyvalda finansborgarråd Karin Wanngård (S) lyfte fram när hon medverkade i invigningen.



Anders Egelrud, Mattias Ganslandt (projektledare), Nina Ekelund, Hagainitiativet
och moderator, och Karin Wanngård (S) i spänd förväntan inför invigningen.
 

Karin Wanngård och Anders Egelrud, slår i klockan för att
markera att handelsplatsen Öppen Fjärrvärme nu har öppnat.

 

Karin Wanngård (S), Anders Egelrud och Nina Ekelund
framför webbsidan som visar det aktuella priset på värme.

 

Energiministern på plats

Nu har den nya regeringen presenterats. Min reflektion är att det är intressant att Stefan Löfven valt en energiminister som inte tidigare har arbetat med energifrågor. Jag känner inte  Ibrahim Baylan, men från vad jag sett så framstår han som en klok person som gärna läser på innan han uttalar sig.  Det finns mycket att läsa in sig på inom energiområdet och där ser jag som en viktig uppgift för oss att hjälpa honom att hitta rätt. 

Många av de som hörs i energidebatten har redan har bestämt sig för vad de ska tycka och det gör det alltid besvärligt att vara öppen för att ändra sig. Här ser jag en stor möjlighet Ibrahim Baylan som inte tidigare tagit så tydligt ställning. Förhoppningsvis innebär detta att han kan ha en större öppenhet, manöverutrymme och ett aktivt lyssnande, vilket kan öppna upp för en bredare partiöverskridande överenskommelse inom energiområdet. Och det skulle i sin tur kunna betyda klart förbättrade möjlighet att nå våra klimatmål.

Statssekreterare hos Energiministern blir Nils Vikmång, som närmast kommer från jobbet som försteombudsman på Socialdemokraterna i Stockholms län. Även honom hoppas jag snart få lära känna och det ska bli spännande att få höra hur han ser på sin roll och på utvecklingen av det svenska energisystemet.

Jag hoppas att vi i branschen så snart som möjligt får möjlighet att berätta för vår nya energiminister om det föredöme som den svenska fjärrvärmemodellen är i ett internationellt perspektiv. Inte minst vill jag visa honom det goda nyheter som finns i Heat RoadmapEurope, där man visar hur vi kan nå EUs klimatmål till en kostnad som blir minst 100 miljarder lägre per år, än med åtgärderna i kommissionens färdplan Energy Efficiency Scenario.

Nu när värmen klättrar allt högre upp på EUs agenda känns det väldigt viktigt att vi har en minister som kan och vill prata om fjärrvärme, och som ser dess viktiga roll i energisystemet!

Ibrahim Baylan Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Lyckad Fjärrvärmemässa

Så var årets fjärrvärmemässa över. På Svensk Fjärrvärmes kansli är vi lite trötta men väldigt nöjda efter en lyckad mässa.

I vår monter hände det mycket hela tiden. Från Svensk Fjärrvärmes kansli pratade Patrik Holmström, Sonya Trad, Erik Thornström och Annika Johannesson om Prisdialogen, Reglerat tillträde till fjärrvärmenäten och Energieffektiviseringsdirektivet.

Några av forskarna från våra större forskningsprojekt, Gröna IT-innovationer för fjärrvärme och Relining med strumpmetoden, presenterade delar av sin forskning. Vi hade också bjudit in andra från branschen som pratade om Fjärrvärmeutveckling, Flygtermografering, Nya regler för mätning och debitering samt om Avfall.




Det var mycket folk i vår monter en stor del av tiden.



Erik Thornström pratade om Reglerat tillträde till fjärrvärmenäten.

Sonya Trad pratade om Prisdialogen.

Något som jag tyckte var extra roligt var att få dela ut priset till Årets Fjärrvärmeföretag som i år gick till Falu Energi & Vatten. De vann priset med motiveringen "Ett företag som mer än något annat gått före i alla riktningar".  



Bengt Östling, Falu Energi & Vatten tog emot priset "Årets fjärrvärmeföretag".

Själv var jag med och invigde mässan i samband med en paneldebatt på temat "Det hållbara samhället" som leddes av Tomas Kåberger.


Paneldebatt på temat "Det hållbara samhället".

Jag var också med i heta stolen som arrangerades av Miljöaktuellt där temat var Avfall som energi - hot eller möjlighet? Ett viktigt samtal som jag hoppas att många tog till sig.

Kort och gott tycker jag att den här mässan är en väldigt bra mötesplats för branschen och att det var ett lyckokast att lägga ihop de här tre mässorna (VA, Fjärrvärme och Avfall & Återvinning). Det blev en plats för samtal om det hållbara samhället. För mig var det också ett bra tillfälle att träffa våra intressenter. Dem träffar jag alldeles för sällan, men de betyder väldigt mycket för branschen.

Nya förutsättningar för energipolitiken?

Det är nu snart två veckor sen valet och än vet vi fortfarande inte hur det kommer att bli, även om det verkar som att det blir (S) och (MP) som bildar regering, med Stefan Löfven som statsminister.
Det är därmed även en mycket osäker situation vad gäller den framtida inriktningen på energipolitiken. Samtidigt ser jag att valresultatet också kan ge en möjlighet att äntligen öppna upp de låsningar som svensk energipolitik har lidit av i många år mellan de olika blocken. När blockpolitiken inte kan vara så uttalad, finns det plötsligt en unik möjlighet att öppna upp för en partiöverskridande överenskommelse som kan omfatta alla de stora partierna i riksdagen. Även om blockpolitiken inte haft så stor påverkan på just fjärrvärmen är en stabil inriktning viktig för att föra den övergripande energipolitiken framåt och skapa förutsättningar för investeringar för framtiden. Och kan politikerna enas om detta kanske de även kan lyfta blicken och se värmens betydelse.

Särskilt spännande blir det att se vilka som får de viktiga uppdragen som energiminister, respektive miljöminister. De kommer nog att bli flitigt uppvaktade, så snart de är på plats!

En ny EU-kommissionär håller också på att bli utsedd, men även det verkar osäkert om Europaparlamentet ska godkänna det förslag som finns. Just nu känns det ytterst otydligt vilken inriktning den europeiska politiken kommer att ta. Vi får helt enkelt vänta fram till den 24-25 oktober då ett beslut ska fattas om de övergripande målen till 2030.

Jag hoppas verkligen att beslutsfattare på alla nivåer nu tar chansen, och slutar att tjafsa om vilken produktionskälla man ska ha och istället intar ett systemperspektiv...

Värmen och framtiden - tankar från DHC14

För första gången arrangerade Svensk Fjärrvärme "The International Symposium on District heating and cooling", DHC14. Det var det fjortonde i raden och hölls här i Stockholm. Förutom att berätta hur nöjd och stolt jag är med arrangemanget och över att vi lyckats få hit nästan 200 deltagare från 24 länder, tänkte jag dela med mig av några tankar kring evenemanget och kring fjärrvärmeforskning över huvud taget.

Något som slog mig och som vi (alltför) sällan tänker på här hemma är att vi är ett ledande land när det kommer till fjärrvärme. Många lyssnade intresserat på svenska erfarenheter, från bland annat forskningsprogrammet Fjärrsyn, finansierat av fjärrvärmebranschen och Energimyndigheten. Att vi ligger i framkant blir så tydligt på ett internationellt arrangemang som det här, där de absolut främsta forskarna på området kommit hit från hela världen för att dela med sig av sin forskning och för att ta del av andras. Det var samtidigt mycket inspirerande att se hur fort utvecklingen går i lite nyare fjärrvärmeländer, där man kan förhålla sig friare till hur man alltid har gjort. Så vi har verkligen mycket att lära av varandra.

En annan sak som gladde mig mycket var att se hur många unga forskare som deltog. Det är ett bevis om något för att fjärrvärmen ligger rätt i tiden och ger hopp om utvecklingen framöver. En känsla som förstärktes av alla dem som vittnade om  värmens givna plats i det framtida hållbara energisystemet. Och det är klart - med tanke på att värme- och kylamarknaden står för nästan hälften av Europas totala energikonsumtion så är det svårt att tänka sig ett hållbart energisystem utan hållbar värme och kyla.

Som vanligt är det svårt att inte bli fascinerad av det som händer i Kina, även inom fjärrvärme. Det var så spännande att höra huvudtalaren på konferensen, professor Fu Lin från Tsinghua-universitetet i Peking. Han presenterade sin forskning som syftar till att utveckla gigantiska fjärrvärmesystem i norra Kina som tillvaratar den stora mängd industriell spillvärme som finns där. Där kan man verkligen prata om att minska resursanvändningen i världen.

Jag tänker på att det de gör där passar mycket väl in i vår vision: Vi värmer varandra med återvunnen energi. Det är ju det som är den främsta fördelen med fjärrvärme - att värma utan att tära på jordens resurser genom att använda sånt som annars skulle gå till spillo. Som just spillvärme från industrin, det som blir över vid skogsavverkning,  utsorterat avfall eller ljummet avloppsvatten.

Det bästa med träffar som den här är, utöver utbytet av kunskap från hela världen, själva mötet mellan forskarna. Unga och gamla, nya och erfarna. Kontakter knyts, händer skakas och visitkort byts. Det ger en varm känsla i kroppen och en konkret upplevelse av att den samlade kunskapen om fjärrvärme på bara två dagar kan öka rätt så snabbt. Och jag tror att det var fler än jag som gick därifrån inspirerade och med huvudet fullt av nya tankar. Underbart!

James Guan, från China District Heating Association Committee of Experts och jag.

 

Ökat regelkrångel och sämre relationer

Efter det möte på Näringsdepartementet som jag var på tillsammans med SKL, Sabo och Svensk Energi i början av veckan kan jag inte göra annat än att känna en viss uppgivenhet. Mötet handlade om ett av de nya krav som följer i spåren på införandet av EU:s energieffektiviseringsdirektiv. 

Det vi diskuterade var kraven på energikartläggningar i stora företag. När förslaget på genomförande av energieffektiviseringsdirektivet skickades ut på remiss förra året framstod det som att kraven på energikartläggningar skulle, precis som det låter, endast avse de stora företagen. Vi tyckte att det lät som ett rimligt krav och beslöt oss för att inte klaga eller vidta någon åtgärd.

Nu när reglerna ska införas i praktiken har det blivit tydligt att vi blivit förda bakom ljuset. Kraven ska nämligen även gälla alla de företag som är ägda av en kommun. Detta innebär att alla våra medlemsföretag och många av våra kunder, även de små företagen med kanske bara en eller ett par anställda, måste göra en kartläggning. Kartläggningarna ska dessutom vara genomförda redan till hösten 2015. I dagsläget finns det inte heller något system för vare sig certifiering eller auktorisering för det här, så hur det ska gå till är högst oklart.

Att EU-direktiv inom energiområdet leder till ökat regelkrångel är inget nytt fenomen, men att vi
har hamnat i den här situationen beror även på ett slarvigt genomförande av framförallt Energimyndigheten.

Om vi hade blivit uppmärksammade på det här tidigare hade vi gemensamt kunna komma fram till en lösning som gjort genomförandet smidigare och våra medlemsföretag haft längre tid på sig att genomföra sin kartläggning. Som det ser ut nu kommer resultatet dessvärre bli kartläggningar med dålig kvalitet, ökat regelkrångel och sämre relationer med kunderna.

Att göra en energikartläggning är något som våra medlemmar erbjuder de kunder som vill se över sin energianvändning. Att det nu blir ett ovälkommet myndighetskrav riskerar att göra det som var en positiv samverkan istället leder till att vi får en sämre relation med våra kunder.

Det som ändå är allra mest trist är att trots ett gott syfte, blir det i slutändan för mycket fokus på regelkrångel och alltför lite fokus på energieffektivisering.

Kiruna - en hållbar stad

Långt uppe i norr sker ett av Sveriges absolut mest spännande stadsbyggnadsprojekt när hela Kiruna ska flytta från en plats till en annan. Vill man bygga en hållbar stad är det här förstås en fantastisk möjlighet, att göra rätt från början. Och det är precis vad de tänker göra i Kiruna. Och fjärrvärmen spelar en viktig roll i förändringen.

Tekniska Verken i Kiruna har nu satt igång förberedelser för att bygga Kirunas nya klimatsmarta energisystem tillsammans med Kiruna kommun och LKAB. Samhällsomvandlingen av staden gör det möjligt att skapa ett av världens mest hållbara samhällen. När systemet är fullt utbyggt kommer spillvärme från LKAB att kunna värma hela samhället med fjärrvärme. Läs mer här

Jag har följt projektet på distans under många år så det kändes härligt när jag läste att det absolut första spadtagen som togs, var för att lägga  ner den första fjärrvärmeledningen. Det tycker jag känns som en bra början.

Anta utmaningen!

Efter en varm och härlig sommar känner jag mig redo för en innehållsrik höst. Förutom de konferenser som Svensk Fjärrvärme vanligtvis ordnar varje höst är vi i år även värdar för en internationell forskningskonferens i september, DHC 14. Då kommer fjärrvärmeforskare från hela världen att samlas i Stockholm för att dela med sig av sina kunskaper till varandra och alla andra deltagare.

Några veckor senare, 30/9-2/10, är det dessutom dags för Fjärrvärmemässan på Elmia i Jönköping. Det kommer att bli intressanta dagar som vanligt, och jag vill speciellt uppmärksamma att vi väckt liv i tävlingen Årets fjärrvärmeföretag igen. En tävling där vi utmanar branschens medlemmar att bli årets bästa fjärrvärmeföretag 2014.

Om ditt företag har gjort något som är värt att uppmärksamma, kanske löst enskilda kunders behov, bjudit in fjärrvärmekonsumenter att bli producenter eller inlett samarbeten med andra energiaktörer - eller helt enkelt gjort något annat bra för branschen, så skicka in er ansökan till Årets fjärrvärmeföretag! Sista anmälningsdag är 1 september. Prisutdelning kommer att ske på Fjärrvärmemässan den 30 september.

Jag hoppas verkligen på ett stort intresse och många goda exempel från de fjärrvärmeföretag som ligger i framkant. Exempel som vi kan sprida både i och utanför branschen för att stärka fjärrvärmen och fjärrkylan i Sverige.

Fjärrvärme i Europa

När jag var i Bryssel för ett par dagar sen, på Euroheat & Power´s styrelsemöte, för att diskutera strategier för att sprida fjärrvärme och fjärrkyla i Europa, märktes det tydligt att diskussionen i Bryssel om våra frågor har ändrats de senaste åren.

Under ett antal år har hållbarhet i energisystemet diskuterats och visst har det gynnat fjärrvärmen på ett sätt. Men det som idag har ett högsta fokus är leveranssäkerhet och energieffektivisering. Dessa frågor är ju något som är kännetecknande för fjärrvärmen, så nu har vi helt plötsligt hamnat i kärnan av EU-diskussionen. Det gör att det nu finns en helt annan möjlighet att nå ut med fjärrvärmens fördelar i bredare kretsar.

När Putin hotar med att stänga av naturgasen, som till stor del används för uppvärmning inom EU, blir mervärdena med att värma Europa med fjärrvärme på det sätt som vi gör i Sverige uppenbara. Det finns även många andra fördelar med att exportera den svenska fjärrvärmemodellen, vilket jag skrev om i en debattartikel för ett tag sen som du kan läsa här: http://m.gp.se/nyheter/debatt/1.2365818-exportera-den-svenska-fjarrvarmemodellen

Det verkar som att fjärrvärme och fjärrkyla äntligen har hamnat på EU:s agenda. Att det har blivit så tror jag även kan bero på Euroheat & Power´s nya direktör Paul Voss. Han tillträdde i höstas men har redan fått ett ökat driv i frågorna och vårt mångåriga arbete med att föra fram fjärrvärmens budskap börjar ge utdelning. Vad det än beror på känns det väldigt bra. Jag hoppas verkligen att fjärrvärmen får en större plats i EU-politiken framöver och att uppvärmningen med resurseffektiv fjärrvärme kan öka i Europa. För med fjärrvärme kan Europa nå klimatmålen både snabbare och billigare, det har forskarna inom projektet Heat Roadmap Europe  visat i sin studie med samma namn.

 

 

Om att luras på nätet

Självklart är de flesta fastighetsägare intresserade av att sänka sina kostnader för uppvärmning. Även om många tycker det är prisvärt med några hundralappar i månaden för att ha det varmt inne och för att ha varmvatten i duschen, är det för många en stor faktura varje månad.

Att minska sina kostnader genom att investera i energieffektivisering är ett populärt ämne i många forum på nätet och det finns många myter om hur mycket man kan spara genom olika åtgärder. Den som gett sig på att ta reda på hur det verkligen ligger till har dock märkt att det ofta inte är så enkelt.

Vi som har uppvärmning som vår huvudsakliga uppgift har kämpat länge för att få fram ett sätt att pedagogiskt men ändå korrekt beskriva hur man genom energieffektivisering kan sänka sina kostnader, men det har inte varit lätt. Anledningen är att varje fastighet har sina förutsättningar, varje fjärrvärmesystem sina och varje fjärrvärmeleverantör därmed sin prissättning. För att kunna säga hur mycket man kan spara behöver man anpassa beräkningsförutsättningarna till varje fastighet och varje ort.

Som säljare av utrustning kan man såklart välja att inte vara korrekt. Det är så komplicerat att man kan chansa på att ingen märker om man skarvar. Precis så har företaget CheckWatt (justerad uppgift) gjort. De säljer mjukvaror för att fastighetsägare ska kunna övervaka sin energiförbrukning. Bra så. Men när de startar en webbtjänst, "EnergyInBalance", där fastighetsägare kan testa hur mycket pengar de kan spara genom energieffektivisering, så blir det bara fel. http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/ett-energieffektivt-uppvaermningssystem-hemma-kan-spara-en-hel-semesterkassa-1004114
Beräkningarna ser seriösa ut men bakom ligger antaganden som gör att dessa beräkningar är helt missvisande för en fastighetsägare.

Denna typ av påhitt är inget ovanligt för internet. Men det blir så mycket svårare att försvara sig mot det när beskrivningen av hur det egentligen hänger ihop är komplicerad. Särskilt svårt blir det när företag som CheckWatt är medlemmar i en branschorganisation som har hög legitimitet, som Energieffektiviseringsföretagen, en organisation som till och med får stöd från Energimyndigheten för att ta fram underlag till dem.

Det går inte att undvika alla oseriösa sajter på internet, men det blir ännu svårare när parter med stor legitimitet står bakom oseriösa aktörer. Jag undrar om Energimyndigheten och Energieffektiviseringsföretagen verkligen har koll på vilka de stödjer?

Texten är uppdaterad 140612 med ny uppgift om företaget bakom tjänsten, efter förfrågan från företaget CheckWatt, som hade skrivit fel kontaktinformation på sin webbplats.

Avfall som resurs

I slutet av förra veckan besökte jag ett soligt Hässleholm. Anledningen till mitt besök var att träffa Gunilla Holmberg på Hässleholm Miljö AB för att höra om hur de arbetar med fjärrvärme men även med avfallshantering .

Gunilla berättade hur de senaste åren präglats av sammanslagningen mellan Renhållning & Avfall och Fjärrvärme. Det är en sammanslagning som innehåller mycket av det vi behöver göra i hela branschen. Det handlar om att få ihop hela kedjan med resurshushållning, allt från att arbeta med att minimera användning, möjliggöra en effektiv återvinning men att även utnyttja det som sedan blir över till resurseffektiv uppvärmning med fjärrvärme. Vi är många som redan vet att resurshushållning och energiutvinning ur avfall går hand i hand, men det finns fortfarande många andra som inte delar vår bild. De borde åka till Hässleholm för att se hur det hänger ihop i praktiken. Gunilla berättade även om den spännande kulturförändringen som har skett och det är såklart en viktig pusselbit även när hela fler än Hässleholmsborna ska se avfall som en resurs och värdet av att värma med återvunnen energi. 

Hässleholm fyller 100 år i år och när jag var där höll det på att förbereda sig inför sitt 100-årsjubileum som bland annat inkluderade öppet hus på kretsloppcentret i Vankiva så att alla invånarna kan se vad som händer med deras avfall. Jag är övertygad om att det kommer mycket folk och att det är ett viktigt steg för att Hässleholmsborna ska kunna fortsätta vara stolta över sitt avfall, som i Hässleholm kallas för resurs! Jag djupt imponerad och inser att många har mycket att lära av deras resurstänkande. 

Avfall på väg att bli värme

Swedish Energy Outlook

I veckan som gick anordnade Energimyndigheten sin stora konferens Energiutblick. I år hade de gjort om formatet rejält. Bland annat använde de konferensen som arena för dialog om sitt arbete "Energisystemet efter 2020". Vi var många där från Svensk Fjärrvärmes kansli och våra medlemsföretag för att delta i seminarier och i diskussioner och se till att man inte missar fjärrvärmens möjligheter att bidra till ett hållbart energisystem.

Själv var jag främst med på den internationella delen av konferensen, Swedish Energy Outlook. Det var spännande talare som bidrog med nya perspektiv. Dessvärre kunde jag konstatera att vare sig uppvärmning eller fjärrvärme över huvud taget  nämndes. Inte så ovanligt internationellt men ändå lite märkligt på en konferens som anordnas av den svenska Energimyndigheten.

Extra tydligt blev det i slutet av dagen, då uppvärmning fortfarande inte hade nämnts, och deltagarna fick ställa frågor till föreläsarna. En fråga var hur man ser på uppvärmningens roll i omställningen. Svaret blev att "ja självklart måste vi även elektrifiera all uppvärmning!".  Ett lite chockerande svar för oss som tycker det bättre att använda energi som annars gått till spillo för att värma med, och att fjärrvärme är en mycket viktig pusselbit för att nå klimatmålen kostnadseffektivt. Känner ingen till Heat Roadmap Europe, det gedigna forskningsprojektet som visar att fjärrvärme och fjärrkyla kan bli Europas räddning?

Sweden Green Building Council

I veckan hade Sweden Green Building Council sin årsstämma. Vi hade arbetat hårt för att någon från energibranschen skulle att bli nominerad till deras styrelse men så blev det dessvärre inte i år heller.

För er som inte känner till Sweden Green Building Council är det en förening som har hand om miljöcertifieringssystemen inom den svenska bygg - och fastighetssektorn. Det är en ideell förening som ägs av sina medlemmar, öppen för alla företag och organisationer inom den svenska bygg- och fastighetssektorn. Föreningen grundades 2009 av tretton svenska företag, Akademiska hus, DTZ, Fastighetsägarna Sverige, Husvärden, IVL, NCC, Malmö Stad, SEB, Skanska, Stockholm Stad, Sweco, Vasakronan och White.

När man miljöcertifierar byggnader är energi en viktig komponent, och sett över en byggnads livslängd har energianvändningen stor påverkan på en byggnads totala miljöpåverkan. Sedan flera år finns  det ett systemfel i hur SGBC hanterar av fjärrvärme och fjärrkyla, bland annat i de excelfiler fastighetsägarna hämtar från föreningens hemsida för att göra sina miljövärderingar. Vi har jobbat hårt för att listorna ska innehålla rättvisande information men det har visat sig svårt. Jag kan bara anta att det beror på bristande intresse.

Det är trist att fastighetsbranschen inte bryr sig om att de använder fel värden, men det är svårt att påverka en förening utifrån.I flera år har vi försökt att nominera någon från energibranschen till SGBC:s styrelse och till olika arbetsgruppen.
 

Nu är SGBC:s Årsmötet 2014 avklarat och vi kan bara konstatera även under detta verksamhetsår får föreningen en styrelse utan energianknytning. Det är olyckligt men nu återstår är bara att än en gång kavla upp ärmarna och fortsätta spotta på stenen för att få dessa viktiga system att bli rättvisande.

 

Berätta rätt historia om minskade koldioxidutsläpp

Med jämna mellanrum hör man berättelsen om hur Sverige kunnat bryta sambandet mellan utsläpp av koldioxid och tillväxt. Många hävdar att det är koldioxidskatten som var anledningen och att vi borde exportera vår skattemodell. Senast Tomas Sterner på DN Debatt. Det är viktigt att berätta om det vi gjort men då får man inte missa den helt avgörande faktorn för att en sådan skatt kunde införas och ge resultat. Den faktorn är att det fanns en infrastruktur för fjärrvärme på plats.

Inga politiker kan införa styrmedel som allvarligt skadar medborgarna eller deras ekonomi. Att i andra länder införa koldioxidskatter i nivå med den vi har i Sverige är helt enkelt inte vara möjligt. Det skulle få alldeles för långtgående negativa ekonomiska konsekvenser för den enskilde. Hos oss har däremot utfasningen av fossila bränslen för uppvärmning gått tämligen smärtfritt. Människor har det fortfarande varmt och skönt i sina hem med en kostnad som utgör en rimlig del av inkomsten.

Det är fjärrvärmen som har gjort detta möjligt. Kommunerna hade redan investerat i infrastruktur för uppvärmning så att många små oljepannor kunde bytas ut mot en stor gemensam. På så vis minskade bränsleåtgången och med bara en skorsten kunde även luftkvalitén förbättras med rimliga åtgärder. När det sedan var dags att byta ut det fossila bränslet i fjärrvärmeverken och minska utsläppen av koldioxid fanns infrastrukturen redan där och detta kunde göras snabbt och förhållandevis enkelt. Mellan åren 1980 till 2010 minskade koldioxidutsläppen i fjärrvärmen med 30 procent samtidigt som man fördubblade leveranserna och ersatte mängder med individuella oljepannor, och de fossila bränslena för uppvärmning kunde snabbt fasas ut.  

Jag är överens med Tomas Sterner att fler länder kan lära av den resa vi gjort i Sverige. Men då behöver vi även berätta hur den var möjlig. Och berätta vilken huvudroll infrastrukturen har spelat för att göra det möjligt att utnyttja lokalt tillgängliga resurser som annars skulle gått till spillo. Att åka runt i världen och predika om en koldioxidskatt riskerar bara att få regeringar att skaka på huvudet och säga "det där kan man bara göra i Sverige, aldrig hos oss".

 

 

 

Sanningen om kolet

Då och då blossar debatten om kolanvändning inom fjärrvärmen upp. För ett par dagar sen läste jag  t ex på Sveriges Radios hemsida att Sverige använder mer kolkraft. Det skulle jag säga är en sanning med modifikation.

Det är förvisso sant att användningen av kol fördubblades förra året. Det känns dock som att ökningen, som den framställs, är mest intressant att använda som slagträ i debatten. Det framgår nämligen inte särskilt tydligt att ökningen var från en väldigt låg nivå.  

Arbetet med att minska fjärrvärmens miljöpåverkan är högprioriterat i branschen och vi följer utvecklingen noga. Statistik spelar förstås en stor roll i det arbetet. Därför är det så viktigt att den används rätt och att man inte använder siffror tagna ur sitt sammanhang.

Kol används bara i ett fåtal produktionsanläggningar i Sverige och utgör endast drygt två procent av den totala bränslemixen. Fyra av Svensk Fjärrvärmes medlemsföretag använde kol 2013. Ett av dem var E.ON och där minskade användningen. De tre övriga, Fortum, Mälarenergi och Tekniska Verken, bygger nu nya kraftvärmeverk för biobränslen och avfall som kommer att stå klara inom ett par år. Dessa enorma investeringar görs för att fasa ut fossila bränslen, det vill säga olja och kol. 

Det är bland annat tack vare dessa och andra fjärrvärmeföretags investeringar som Sverige ligger så långt framme i klimatarbetet. Hade Europa den utbyggda fjärrvärme och kraftvärme som vi har i Sverige, hade EU:s klimatmål redan varit uppnådda.

Prisstatistik

Idag publiceras den. I samband med att den så kallade Nils Holgersson-rapporten blir publik presenteras även Svensk Fjärrvärmes beräknade uppvärmningskostnader för de småhus, mindre flerfamiljshus och större flerfamiljshus som värms med fjärrvärme. Och det är över 90 procent av alla flerbostadshus, så det berör många.

I år visar statistiken att prisökningarna på fjärrvärme är ovanligt låga, 1,7 procent eller knappt 1,5 öre per kilowattimme. Samtidigt visar SCB:s statistik över investeringar i näringslivet, som publicerades i förra veckan, att energibranschen väntas göra rekordinvesteringar i år.

Konkurrensen mellan olika uppvärmningsformer är hård, så det är härligt att se den framtidstro som finns i vår bransch. Att fjärrvärmeföretagen trots relativt små prisökningar har utvecklingskraft nog att göra de investeringar som krävs för att även i fortsättningen vara ett konkurrenskraftigt uppvärmningsalternativ, ger fina utsikter för fjärrvärmen i framtiden.

Vi tar fram nationell statistik varje år. Och varje år lyfter vi upp att det är vanskligt att jämföra fjärrvärmepriser mellan olika kommuner. Prissättningen är väldigt beroende av lokala förutsättningar. Så listor och jämförelser är egentligen inte relevanta, det blir lite som att jämföra äpplen och päron, men de är ju så spännande ändå. Vill man veta vad det är som bestämmer fjärrvärmepriset just på ens egen ort får man bäst information genom att kontakta sin lokala fjärrvärmeleverantör.

 

Här kan du läsa mer om Svensk Fjärrvärmes prisstatistik

Regionala möten

Äntligen är det mars och dags för  mig att ge mig ut på tur till  årets regionala möten. I år är de regionala mötena i Halmstad (4/3), Ystad (5/3), Sundbyberg (11/3) och Skellefteå (18/3).  

Fokus på årets möten blir fjärrvärmens konkurrenskraft och projektet Fjärrvärmens affärsmodeller. Daniel Stridsman och John Johnsson från Profu ska leda den delen och jag är säker på att det kommer att vara väl investerad tid att höra dem. Även min kollega Peter Sivengård medverkar och ska prata om ny teknik som kan stärka konkurrenskraften, vilket jag också tror kan intressera många. Jag hoppas att de som kommer till mötena ställer många frågor så att det blir en intressant dialog!

Förutom att lära sig något nytt är möjligheten att träffa andra fjärrvärmeföretag i regionen är något som många säger är extra positivt med just de regionala träffarna. Och det är också mötet med deltagarna jag mest ser fram emot. Det är alltid lika intressant och ger så mycket energi att träffa medlemsföretagen och höra mer från deras vardag - och det är ju dem vi jobbar för.

 

 

Gör något bra som samtidigt är roligt

För er som inte har sett vår "återvinnare" Ad-cycler på nätet vill jag verkligen tipsa om den.

Ad-cycler är ett spel i form av ett bokmärke som du hämtar till din webbläsare på vivärmervarandra.se. De webbannonser du återvinner där omvandlas till värme – som går till dem som behöver det allra mest; de som inte har något hem.  

Idén med fjärrvärme är ju att ta vara på det som annars skulle gå till spillo - och omvandla det till värme. Genom Svensk Fjärrvärmes Ad-cycler fungerar nu samma tanke på internet. Fast där är det alltså annonser, istället för exempelvis träflis eller hushållssopor, som är bränslet. Annonsens kilobyte omvandlas till kWh och denna symboliska värme skänker Svensk Fjärrvärme sedan i form av pengar till Sveriges Stadsmissioners olika verksamheter för hemlösa.

Ad-cycler har funnits i ett par veckor och det är helt genialt om ni frågar mig. Jag är inte speciellt förtjust i reklam och känner mig ofta störd av alla annonser som finns på nätet. Nu kan jag göra något bra av det som i vanliga fall mest känns onödigt. Det som också är roligt är att det känns som att vi ligger i teknikens framkant med vår återvinnare. Något som vi i fjärrvärmebranschen inte alltid är vana vid.

 

Se filmen och läs mer om Ad-cycler på vivärmervarandra.se.

 

Ett förtroende att förvalta

Förra veckan sattes det äntligen punkt för den långa tid av ovisshet i branschen som skapats av den följd av utredningar som pågått de senaste tio åren. I alla fall en tydlig andningspaus. I samband med beslut om en lagrådsremiss om reglerat tillträde till näten meddelades nämligen att regeringen avvaktar med att gå vidare med förslaget om så kallad prisändringsprövning av fjärrvärmepriserna.

Fjärrvärmens förutsättningar har varit under utredning i stort sett hela tiden sen början av 2000-talet, Birgersson stora fjärrvärmeutredning som ledde till fjärrvärmelagen men inte löste upp knutarna, TPA-utredningen som det inte blev något av och Energimarknadsinspektionens tre utredningar om prisreglering och spillvärme. Situationen har tagit kraft från många i branschen och den oklara framtiden har inneburit svårigheter att satsa på framtiden. 

Men igår sattes det som sagt punkt för den här gången. Det blir ingen prisreglering nu. Regeringen ger branschen en chans att hantera prisförändringar i direkt dialog med kunderna via Prisdialogen Och ett tydligt regelverk för tillträde till näten. Om det blir som regeringen föreslår betyder det att vi äntligen får några år med tydliga förutsättningar vilket ger oss arbetsro och chansen att få fokusera på de stora verkliga utmaningar som branschen står inför med minskade leveranser, ökad konkurrens på värmemarknaden och tuffare krav från kunderna. 

Samtidigt var regeringen tydlig. Vi har fått en chans att visa att vi klarar av att detta, annars återkommer kraven på en prisreglering. Men jag vet att vi har medlemmarna med oss och Prisdialogen är ett bra system för att utveckla fjärrvärmen till nytta både för kunder och leverantörer. Nu gäller det dock att vara ödmjuk, kavla upp ärmarna och se till att det verkligen fungerar.

 

Här kan du läsa mer:

 

Anna-Karin Hatts blogg

 

Svensk Fjärrvärmes pressmeddelande

 

 

Dags att komma till skott

Fortfarande har inget hänt. Sedan Nettodebiteringsutredningen, som presenterades i höstas, föreslog att kryphålet i skattelagsstiftningen skulle täppas till så att även vindkraften får en begränsning har det varit tyst från regeringen.

Jag ställer mig frågande till varför regeringen inte kommer till skott. Vi på Svensk Fjärrvärme står fast vid vår ståndpunkt att det inte är rimligt att energibolag, vars kärnverksamhet är att producera el, ska ha en högre skattebelastning för vindkraftsproduktion än t.ex. fastighetsbolag där elproduktionen är en biverksamhet. Det saknas också motiv till att vindkraft ska ha ytterligare stöd än annan förnybar elproduktion, som solel, vattenkraft eller biokraft.

Utredningen som gjorts visar att man bör begränsa skattebefrielsen för vindkraft men regeringen svarar med tystnad. Jag som har varit med ett tag och arbetat med såna här frågor är van att det ändå brukar bli rätt i slutändan när regeringen gör förslag efter sina utredningar. Så riktigt ännu vill jag inte ge upp hoppet men ju längre det dröjer, desto svårare blir det att införa en förändring.

Vi ser nu hur allt fler fastighetsbolag och till och med kommuner satsar stora pengar i egen vindkraftsproduktion, och sedan använder den subventionerade elen till uppvärmning med värmepumpar som då konkurrerar ut fjärrvärmen som kommunen i sin tur ofta äger. Elcertifikatsystemet gör att det inte totalt sett blir mer förnybar el, subventionen leder bara till att det blir just vindkraft i Sverige och att  elen används till just uppvärmning, vill skattebetalarna i Sverige och Norge verkligen bekosta detta?

Min uppmaning till Finansminister Anders Borg är därför att införa en begränsning i hur mycket avdrag man får göra för användning av egen vindkraft - och att göra det snarast!

Här kan du läsa mer om utredningen.

Miljömål

En av de viktigaste händelserna förra veckan var utan tvekan att EU-kommissionen kom med sina tankar om vilka energi- och klimatmål EU ska uppnå till 2030. För oss som ska arbeta mot målen är det dock en utmaning att försöka tolka vad det är som föreslås. Målen kommer att påverka energi- och klimatpolitiken under många år framöver och för Europas roll i världspolitiken är det här viktiga beslut. Men vad betyder de i praktiken?

Ett av målen är att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent jämfört med 1990 års nivå.

Det föreslogs också ett bindande EU-mål för förnybar energi. 2030 ska förnybar energi utgöra 27 procent av den totala energianvändningen, men utan uppdelning av vad målen betyder för respektive medlemsland blir det otydligt. 

Det mål som kanske är viktigast för fjärrvärmens del är målet för energieffektiviseringen, hur det formuleras kan avgöra om fjärrvärmen räknas, som effektivisering eller om man bara ska mäta den köpta energin. Vilket det blir är alltså fortfarande helt öppet.

Ur ett fjärrvärmeperspektiv känns det också anmärkningsvärt och rätt sorgligt att EU återigen har missat uppvärmningens betydelse för energisystemet. Vi har ju trots allt försökt visa hur man kan nå klimatmålen samt tjäna 100 miljoner euro per år bara genom att använda fjärrvärme. Läs mer om det här: Heat Roadmap Europe.

Men det är väl bara att fortsätta spotta på stenen och lita på att det en dag kommer att ge resultat.

 

Så lika men ändå så olika

Efter en lång julledighet började året med ett besök i Oslo för ett möte med Nordvärme. Nordvärme är ett nordiskt samarbete, för att främja fjärrvärmen i Norden och för att hjälpa varandra med de utmaningar vi ibland ställs inför. De nordiska länderna är ju tillräckligt lika att vi trots olika förutsättningar, kan lära mycket av varandra. Under mötet bestämdes det också att Sverige blir nytt ordförandeland för Nordvärme med Anders Östlund som ordförande.

En fråga som har varit aktuell i de nordiska länderna under en lång tid, förutom på Island, är de olika byggreglerna och vilka förutsättningar de ger fjärrvärmen. Dessvärre är det Sverige som har de sämsta byggreglerna ur den aspekten. Norge ligger inte långt därefter, så vi tittar tillsammans på hur vi kan få det mer som Finland och Danmark där man tagit större hänsyn till att fjärrvärmen är så energieffektiv i sig.

Island är det land som skiljer sig mest från oss andra. Bland annat är de inte medlemmar i EU (vilket Norge iofs inte heller är, men de följer ändå EU-direktiven) vilket gör att de inte berörs av EU-politiken i samma utsträckning. De har dessutom en enorm mängd geovärme och behöver bara borra i marken för att få hur mycket värme som helst. De brukar säga att de har lyckats vända sin största utmaning, den vulkaniska aktiviteten, till sin största fördel. De har fjärrvärme som uppvärmning i stort sett överallt och den är mycket konkurrenskraftig. I och med de förutsättningarna har de ett något annat fokus än vad vi andra.

Vi träffades som sagt i Norge där vi besökte Hafslund Varmesentral. Jag, som har besökt många värmeverk över hela Sverige, blev överraskad av detta värmeverkets Rolls Royce. Det är byggt med små fina precisionsdelar för att snabbt kunna ställa om mellan olika produktionslägen och betydligt mer avancerad jämfört med de hetvattenanläggningar jag besökt i Sverige. Det blev inte helt klart för mig varför de bygger så avancerade anläggningar, eller varför de inte bygger kraftvärme när de utvinner energi ur avfall. Det är såklart många saker som spelar in när man väljer vilket verk som ska byggas och det är spännande att se hur vad som verkar vara små skillnader i förutsättningar mellan länderna ger så olika resultat när det gäller investeringar. 

 

Det var ett givande möte och ett spännande besök på Hafslund. Jag förundras lite över hur Sverige och Norge kan vara så pass olika. Ofta hör man det i andra sammanhang, men det gäller alltså även förutsättningarna för fjärrvärme

 

 



Nordvärmegänget framför Hafslund Varmesentral