Uppdrag: minska energislöseriet i Europa

Att ta tillvara restvärme och använda den för att värma bostäder via fjärrvärmenätet skulle minska utsläppen av koldioxid och behovet av importera naturgas i Europa. Jag undrar varför det inte är en mer prioriterad fråga för medlemsländerna i EU? Kanske frågan känns viktigare om vi relaterar det till pengar som kan sparas?

För visste du att vi i EU genom att inte ta till vara på överskottsvärme varje år slösar bort energi som motsvarar 500 miljarder euro? Det blir nästan 9000 kronor per invånare. Idag berättar vi om detta i ett pressmeddelande.

Min fundering är i vilka andra sammanhang viktiga resurser slösas bort på detta sätt? Bara för att samhället inte inser värdet av att ta vara på restvärme.

Jag tänker att vi har mycket att dela med oss av, vi som representerar fjärrvärmemarknaden i Sverige. Många länder tittar idag på hur vi tar tillvara energi som annars skulle gå förlorad. Sverige är nämligen ledande i Europa när det gäller att ta vara på restvärme från industrin.

Tänk om medlemsländerna i EU skulle använda den svenska modellen och att öka användningen av fjärrvärme och fjärrkyla. Då skulle vi kunna återvinna energi som idag slösas bort och minska behovet av fossila bränslen för uyppvärmning. En win-win situation helt enkelt!

Vad görs åt slöseriet då? Kanske kan vi komma ett steg närmare en lösning här i Köpenhamn. Här har den europeiska organisationen för fjärrvärme och fjärrkyla, Euroheat & Power, tillsammans med EU-kommissionens forskningsplattfor för förnybar värme och kyla, samlat runt trehundra av de viktigaste aktörerna. I två dagar ska vi försöka hitta lösningar på hur slöseriet med den värdefulla energin kan minska.

Jag är på plats för att ta del av tankar och idéer. Men jag ska också passa på att dela med mig av kunskapen om hur vi arbetar i Sverige för att ta tillvara på energi som annars skulle gå förlorad.

Goda nyheter för fjärrvärmen i vårpropositionen

Media är fyllt av rapportering om att regeringen inte gör några satsningar eller visar på några initiativ i vårpropositionen. Och kanske är det sant om man ser till de stora dragen. Men för oss i fjärrvärmebranschen gav regeringen förslag på två efterlängtade förändringar - minskad skatt både på kraftvärme och på värmeleveranser till industrin.

Under en lång tid har kraftvärme som ägs av ett energiföretag både behövt utsläppsrätter och betalat skatt för sina koldioxidutsläpp. För drygt ett år sedan beslöt regeringen att den kraftvärme som ägs av en industri som omfattats av EU:s utsläppshandeln inte ska betala någon koldioxidskatt. Eftersom det inte leder till någon minskad miljöpåverkan utan bara försämrad konkurrenskraft. I vårpropositionen föreslår nu äntligen regeringen att även energiföretagen ska slippa de dubbla kostnaderna. Kraftvärme är ett resurseffektivt sätt att producera el och värme samtidigt. De svenska anläggningarna är bland de mest effektiva i Europa och stärker nu sin konkurrenskraft gentemot de europeiska.

När det gäller skatt på värme som levereras till en industri har regeringen också hittat ett bra område att rätta till skeva skatteregler. Oftast handlar det om en industri som vill satsa på sin kärnverksamhet och låta ett energiföretag göra det de kan bäst - nämligen energiförsörjningen. Sedan ett drygt år har skeva skatteregler gjort det svårt för dessa samarbeten. Men nu föreslår regeringen att det ska var samma skattenivåer som gäller oavsett vem som äger anläggningen och det är ett mycket bra förslag tycker jag! Att industrin och energiföretagen samarbetar tjänar alla parter på.

Så som företrädare för fjärrvärmen ger jag vårpropositionen tummen upp!

Alla byggnader ska ha lika tuffa energikrav

Det blev ingen proposition från regeringen om vägen till nära-noll-energibyggnader, men väl en skrivelse. Den har nu har överlämnats till riksdagen. I skrivelsen beskriver regeringen  hur Sverige ska följa det EU-direktiv som ska gälla i alla medlemsländer från och med 2020. Den samlade bedömningen är att energikraven i dagens byggregler är tillräckliga och så nöjer sig regeringen med det. Men som jag skrivit tidigare leder dagens byggregler inte mot en hållbar utveckling.

Det är så märkligt att många tror att frågan om energikrav i byggreglerna bara påverkar bygg- och fastighetsbranschen. Reglernas utformning påverkar ju så mycket mer än själva byggnaden, nämligen hela samhällets energi- och värmesystem - och därmed och vår totala miljöpåverkan!

Energikraven i byggreglerna gäller nybyggda hus från 1 januari i år. De favoriserar elvärmda hus och individuella lösningar framför gemensamma värmesystem, även när dessa gemensamma system har mindre miljöpåverkan. Jag tycker att byggreglerna ska reglera själva byggnaderna och att det ska vara lika tuffa krav oavsett uppvärmningsform. Som byggreglerna nu ser ut leder de inte till att det byggs bättre hus eftersom åtgärder som att sätta in en egen värmepump eller en solpanel på sitt tak för att halvera sin energianvändning, kostar mindre än att göra själva huset mindre energikrävande.

För enligt byggreglerna räknas huset som mer energieffektivt om man har energiproduktionen i eller på själva byggnaden. Då minskar nämligen antalet köpta kilowattimmar, även om byggnaden i sig kräver lika mycket energi. Om man istället delar panelen med några grannar räknas det däremot inte som effektivisering, utan då krävs att man även minskar byggnadens energibehov, t.ex. genom isolering, vilket kostar mycket mer. Då väljer nog de flesta att inte dela. För handen på hjärtat, även om vi vill värna den globala miljön, där våra barn och barnbarn kommer att leva i framtiden, är det oftast den egna plånboken som styr våra val.

Riksdagen ska nu behandla regeringens skrivelse. Jag hoppas den tar ansvar och säger att samma tuffa krav ska gälla för alla nya byggnader, oavsett om de värms med egenproducerad värme eller om man använder värme som blir över i andra delar av samhället via fjärrvärmen!