Miljömål

En av de viktigaste händelserna förra veckan var utan tvekan att EU-kommissionen kom med sina tankar om vilka energi- och klimatmål EU ska uppnå till 2030. För oss som ska arbeta mot målen är det dock en utmaning att försöka tolka vad det är som föreslås. Målen kommer att påverka energi- och klimatpolitiken under många år framöver och för Europas roll i världspolitiken är det här viktiga beslut. Men vad betyder de i praktiken?

Ett av målen är att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent jämfört med 1990 års nivå.

Det föreslogs också ett bindande EU-mål för förnybar energi. 2030 ska förnybar energi utgöra 27 procent av den totala energianvändningen, men utan uppdelning av vad målen betyder för respektive medlemsland blir det otydligt. 

Det mål som kanske är viktigast för fjärrvärmens del är målet för energieffektiviseringen, hur det formuleras kan avgöra om fjärrvärmen räknas, som effektivisering eller om man bara ska mäta den köpta energin. Vilket det blir är alltså fortfarande helt öppet.

Ur ett fjärrvärmeperspektiv känns det också anmärkningsvärt och rätt sorgligt att EU återigen har missat uppvärmningens betydelse för energisystemet. Vi har ju trots allt försökt visa hur man kan nå klimatmålen samt tjäna 100 miljoner euro per år bara genom att använda fjärrvärme. Läs mer om det här: Heat Roadmap Europe.

Men det är väl bara att fortsätta spotta på stenen och lita på att det en dag kommer att ge resultat.

 

Så lika men ändå så olika

Efter en lång julledighet började året med ett besök i Oslo för ett möte med Nordvärme. Nordvärme är ett nordiskt samarbete, för att främja fjärrvärmen i Norden och för att hjälpa varandra med de utmaningar vi ibland ställs inför. De nordiska länderna är ju tillräckligt lika att vi trots olika förutsättningar, kan lära mycket av varandra. Under mötet bestämdes det också att Sverige blir nytt ordförandeland för Nordvärme med Anders Östlund som ordförande.

En fråga som har varit aktuell i de nordiska länderna under en lång tid, förutom på Island, är de olika byggreglerna och vilka förutsättningar de ger fjärrvärmen. Dessvärre är det Sverige som har de sämsta byggreglerna ur den aspekten. Norge ligger inte långt därefter, så vi tittar tillsammans på hur vi kan få det mer som Finland och Danmark där man tagit större hänsyn till att fjärrvärmen är så energieffektiv i sig.

Island är det land som skiljer sig mest från oss andra. Bland annat är de inte medlemmar i EU (vilket Norge iofs inte heller är, men de följer ändå EU-direktiven) vilket gör att de inte berörs av EU-politiken i samma utsträckning. De har dessutom en enorm mängd geovärme och behöver bara borra i marken för att få hur mycket värme som helst. De brukar säga att de har lyckats vända sin största utmaning, den vulkaniska aktiviteten, till sin största fördel. De har fjärrvärme som uppvärmning i stort sett överallt och den är mycket konkurrenskraftig. I och med de förutsättningarna har de ett något annat fokus än vad vi andra.

Vi träffades som sagt i Norge där vi besökte Hafslund Varmesentral. Jag, som har besökt många värmeverk över hela Sverige, blev överraskad av detta värmeverkets Rolls Royce. Det är byggt med små fina precisionsdelar för att snabbt kunna ställa om mellan olika produktionslägen och betydligt mer avancerad jämfört med de hetvattenanläggningar jag besökt i Sverige. Det blev inte helt klart för mig varför de bygger så avancerade anläggningar, eller varför de inte bygger kraftvärme när de utvinner energi ur avfall. Det är såklart många saker som spelar in när man väljer vilket verk som ska byggas och det är spännande att se hur vad som verkar vara små skillnader i förutsättningar mellan länderna ger så olika resultat när det gäller investeringar. 

 

Det var ett givande möte och ett spännande besök på Hafslund. Jag förundras lite över hur Sverige och Norge kan vara så pass olika. Ofta hör man det i andra sammanhang, men det gäller alltså även förutsättningarna för fjärrvärme

 

 



Nordvärmegänget framför Hafslund Varmesentral