Strategidagar på hög nivå

Förra veckan hade Svensk Fjärrvärme sina strategidagar ute på Yasuragi, Hasseludden i Nacka. Det var väldigt lyckade dagar med många föredragshållare från både medlemsföretag, myndigheter och departement. Deltagarna fick bland annat höra om vad som händer i de pågående utredningar som kan bli till nya regelverk för branschen. Under våren kommer resultaten av utredningsarbetet från framför allat Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen.

En gäst många var nyfikna på var den nya Generaldirektören för Energimarknadsinspektionen, Anna Vadasz Nilsson. Hon berättade bland annat om hur hon valt bort fjärrvärme som värmekälla till sitt hem när hon flyttat på grund av att hon inte hade förtroende för branschen. Det var tråkigt att höra, men säger också att vi fortfarande har en del att arbeta med vad gäller förtroendet för branschen. Produkten har vi ju redan - och pålitligheten där är det få som tvivlar på! Tur att vi också fick höra Fridolf Eskilsson från Jönköping energi berätta att hela 91 % av deras kunder skulle rekommendera fjärrvärme som uppvärmningskälla.

Det var otroligt hög nivå på föredragen och jag tror att det är unikt att föredragshållare på den här nivån fritt delar med sig på det sättet av sina tankar till branschen. Jag hoppas att ni som var där hade lika stort utbyte av dagarna som jag hade, och att ni som inte var där kommer nästa år.

Första spadtaget för ett renare Stockholm

Under torsdagen, i ett grått och kallt Stockholm togs det första spadtaget för bygget av det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket i Värtan. Det bjöds på ett trevligt mingel där Ulla Hamilton, företagsborgarråd i Stockholms stad, invigningstalade följd av Mats Odell, ordförande i Näringsutskottet i Riksdagen, samt Anders Egelrud, vd AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad.

Bygget av kraftvärmeverket i Värtan är den största investeringen någonsin inom fjärrvärme i Sverige, troligen även i världen. 

Som företrädare för branschen känns det otroligt bra med denna satsning för framtiden. Den visar också att ägarna i Finland tror på en fortsatt ljus framtid för fjärrvärmen i Stockholm och att förnybar och effektiv el och värmeproduktion är det rätta valet för framtiden.

Fotnot. Det nya kraftvärmeverket tas i drift 2016 och kommer att ge 750 GWh förnybar el och 1700 GWh värme (motsvarar uppvärmning av 190 000 normallägenheter). Eftersom den förnybara elen kan ersätta el som produceras med fossila bränslen i Norden och Europa, beräknas de globala koldioxidutsläppen minska med cirka 650 000 ton per år.

Ta bort skattesubvention för användning av vindkraftsel

Ni kanske uppmärksammade att jag var med både i radio och tv i morse? Om inte, eller om du vill se dem igen så finns länkarna till inslagen här:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=5423071

http://www.tv4.se/ekonomi/klipp/ekonomi-0605-2264891

Jag har pratat om att man måste ta bort möjlighten för stora aktörer att undvika att betala elskatt när de använder el från egen vindkraft. För att främja utbyggnationen av förnybar elproduktion har vi ett särskilt system, det så kallade Elcertifikatsystemet. Skatteundantaget leder däför inte till mer förnybar el. Istället blir resultatet av subventionen att det inte längre är den mest kostnadseffektiva förnybara elproduktionen som byggs.

Resultatet för de som utnyttjar detta avdrag är helt enkelt en lägre kostnad för användningen av el. När avdraget infördes gällde det små anläggningar och gav människor en möjlighet att bidra till en hållbar elproduktion, men numer är bilden en helt annan. Efter regeländringar och förtydligande av skatteverket så kan numer stora kommersiella aktörer som hela kommuner och landsting göra avdraget. Fjärrvärmen får svårt att hävda sig mot uppvärmning med den subventionerade elen och den förnybara elen gör inte samma nytta. Istället för att ersätta t ex fossila bränslen i transportsektorn kommer den att ersätta uppvärming som redan är energieffektiv och klimatsmart.

Jag är starkt kritisk till detta då det slår undan benen för den infrastruktur med fjärrvärme som redan finns. Stora investeringar som ofta gjort med gemensamma medel. Före jul skrev jag en debattartikel på unt.se om ämnet som ni kan läsa här: http://www.unt.se/debatt/bioenergi-missgynnas-av-staten-2025829-default.aspx

Många kanske undrar varför jag är så engagerad i den här frågan. Det enkla svaret är att jag inte tycker vi ska slösa bort resultatet av den målmedvetna satsning på en resurseffektiv och klimatsmart uppvärmning som vi gjort här i Sverige under decennier. Självklart ska det byggas mer förnybar elproduktion. Men inte genom dolda subventioner som kostar skatetbetalarna miljardbelopp varje år utan att egentligen leda till någon minskad miljöpåverkan. 

Prisdialogen - mellan kunder och fjärrvärmeföretag

I onsdags var det äntligen dags en efterlängtad eftermiddag. Vid ett kunskapsseminarium var det äntligen dags att berätta för omvärlden om Prisdialogen, ett projekt vi har jobbat med länge. Prisdialogen är en modell som innefattar både lokal dialog och en central prövning av prisändring på fjärrvärme.

För mig var presentationen en milstolpe i ett arbete som påbörjades för många år sedan. Jag arbetade då på SABO och åkte landet runt för att träffa vd:ar i kommunala bostadsbolag för att höra hur de ville att vi skulle agera efter regeringens senaste utspel om nya regleringar kring fjärrvärmen. Och budskapet var supertydligt: de ville inte ha hjälp av staten, men de ville få mer inflytande över sina kostnader och mer av förhandling om priset än att bara en gång per år få priset aviserat i ett brev. Det inleddes då återigen diskussioner mellan de olika branschorganisationerna i Stockholm. Förhandlingar om olika modeller för att pröva om priserna var rätt hade förts med jämna mellanrum - och strandat.

Så varför har vi lyckats denna gång? Dels beror det på modiga företrädare med vision och samarbetsvilja, som Kurt Eliasson på SABO och Sten-Åke Karlsson på Riksbyggen, som  arbetat målmedveten och konstruktivt för att hitta lösningar. Men nyckeln till att hitta en lösning visade sig vara att släppa ambitionen att pröva priserna, som sätts lokalt, utifrån lokala förhållanden, och istället sätta fokus på prisändringen. Modellen ger en bra struktur för en lokal dialog mellan fjärrvärmeleverantören och dess största kunder om den kommande prisutvecklingen. Fjärrvärmeföretagen får ett verktyg för en mer förtroendefull dialog med sina viktigaste partners och kunderna får ökade möjligheter påverka prisutvecklingen och sina uppvärmningskostnader, så de kan fatta bättre beslut om långsiktiga åtgärder i sina fastigheter.

Vi prövar inte i efterhand om om priserna är rätt eller fel. Istället förs en dialog lokalt, som ger kunderna inflytande, inblick i leverantörens affärer och kunskap om varför priset ser ut som det gör. Leverantören ska inleda dialogen om nästa års pris i god tid och dessutom ge prognos över de två därpå följande åren.

Det ger mycket mer energi att titta framåt än att bråka om det som varit. Men Prisdialogen löser också den största utmaningen som de där vd:arna jag träffade på SABO-tiden lyfte fram; nämligen att det plötsligt och oväntat kom en stor prishöjning som påverkade deras ekonomi mycket, utan att de ens anat att det var på gång. Med Prisdialogen blir det en helt annan förutsägbarhet och inga tråkiga överraskningar.

Även 2013 blir ett år med fokus på nya regelverk

Tillbaka på kontoret efter en lång och härlig ledighet. Dags att ta itu med ännu ett spännande år för fjärrvärmen där vi som företräder branschen återigen får arbeta hårt med nya regelverk. 

Inte mindre än fem olika utredningsuppdrag som berör branschen ska presenteras i år. Först de fyra uppdragen som regeringen gav EI och Energimyndigheten i spåren av TPA-utredningen, som ska presenteras i mars-april. Sedan fick Energimyndigheten ytterligare ett uppdrag på senhösten, att bedöma potentialen för högeffektiv kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla och hur de kan främjas ytterligare. Det ska redovisas senast 2013. Till detta kan läggas ett antal utredningar för att införa EUs energieffektiviseringsdirektiv.

Utredningsivern beror på två saker som jag ser det. Dels har många beslutsfattare, framför allt på EU-nivå, har upptäckt den stora potentialen i fjärrvärme och fjärrkyla, vilket är jättebra. Dels har många svenska aktörer missat att fjärrvärmen numera är i tuff konkurrens med andra uppvärmningsalternativ.

På senare tid har konkurrensen snedvridits när regelverk med helt andra syften inte anpassas till hur det ser ut i verkligheten. Det mest besvärliga är helt klart Boverkets byggregler, som gynnar eldrivna värmepumpar på fjärrvärmens bekostnad.

Situationen förstärks av de undantag som finns i skattelagstiftningen för den som använder el från en egen vindkraftsanläggning. Regeln, som från infördes för att enskilda bönder skulle satsa på egen förnybar el, kan numera även utnyttjas av stora kommersiella aktörer som kommuner och fastighetsbolag. Detta blir en stark dold subvention, som gör det lönsamt att ersätta fjärrvärme med eldrivna värmepumpar. Den innebär också att energiföretag som vill producera förnybar el missgynnas. Läs mer om detta i min senaste debattartikel i UNT före jul.

Så även 2013 blir ett år med fokus på nya regler för fjärrvärmebranschen. Det är en situation där vi som branschorganisation kan göra mycket nytta men jag hade önskat att vi kunde ha mer fokus på framtidsfrågor.

On the road

Varje besök hos ett medlemsföretag är speciellt och intressant på sitt sätt. Och jag vill gärna berätta om några av de senaste.

För en dryg vecka sedan var jag tillbaka i kommunen där jag växte upp för att besöka Sollentuna Energi, deras VD Gösta Söderkvist och fjärrvärmechefen Håkan Berglund.

Sollentuna Energi är ett stabilt, mellanstort och välskött kommunalt bolag med en bred verksamhet och fokus på nytta för invånarna i kommunen. Något de gjort riktigt bra är sin fjärrkylalösning. De använder Brunkebergsåsen för att göra en riktigt smart och miljövänlig lösning som kyler byggnader i Sollentuna centrum. Jag hittade faktiskt en fin bild på deras hemsida som visar hur det fungerar.

Samma vecka beslöt jag mig att ta mig lite längre bort. Jag flög till ett snöigt Karlstad och träffade Karlstad Energis VD Mats Preger och några av hans medarbetare.

Där fick jag höra om det fliseldade kraftvärmeverk de håller på att bygga. Denna miljösatsning kommer att bli den största investering Karlstad kommun någonsin gjorts. Paradoxalt nog har sjukhusen i Karlstad i samma veva kopplat bort sig från fjärrvärmenätet och börjat med värmepumpar istället. Även Akademiska hus i Karlstad har planer på att koppla bort sig. De har skickat ut ett pressmeddelande om att detta skulle vara en bra miljöåtgärd men de bortser då från de lokala förhållandena i Karlstad.

För ett fjärrvärmenät med förnybar och återvunnen värme är ju ett verkligt bra alternativ för den som vill ha en låg miljöpåverkan från sin uppvärmning. Man får ju hoppas att de funderar en vända till och landar i slutsatsen att de vill koppla upp sig på fjärrvärmenätet igen lagom till att kraftvärmeverket är klart.

Energibranschen ska vara motorn i omställningen för hållbar utveckling

Idag skriver Kjell Jansson och jag på UNT debatt om vikten av ett gemensamt energiforskningsorgan med fokus på hela systemet.

Som vi alla vet står energibranschen inför stora utmaningar. Stora förändringar krävs för att vi ska nå klimat- och energimålen till 2020 och regeringens visioner för 2030 och 2050. 

Både Kjell och jag tycker att energibranschen ska vara motorn i omställningen för hållbar utveckling. Och för att politiker och andra beslutsfattare ska kunna göra rätt val för framtiden behövs det kunskap. Med vårt förslag om en samlad energiforskning som präglas av systemperspektiv kan energibranschen bidra med en lösning på framtidens utmaningar. Och även om det är vi två som skrivit debattartikeln, är vi många fler i energibranschen som skriver under på att detta är en spännande idé.

Senare idag kommer vi att sätta oss ner och titta på hur en samlad energiforskning skulle kunna se ut. Vilka program ska ingå, vilka ska vara medlemmar och hur ska hur ska styrelsen och ägarstrukturen se ut? Vårt mål är att samla all kunskap på ett ställe och på så sätt skapa möjligheter för att öka effektiviteten, höja kvaliteten och få en ökad systemsyn.

Om regeringen vill vara med på tåget kommer det att påverka hur vi ska jobba. Så jag hoppas vi inom kort kan få svar på om energiminister Anna-Karin Hatt och regeringen vill bidra till detta eller inte?