Skattejurister ska inte styra energipolitiken

Just nu pågår det en utredning om fastighetsskatt på elproduktionsanläggningar. Bakgrunden är att Skatteverket för något år sedan på eget initiativ ändrade tolkningen av lagen om fastighetstaxering av elproduktionsanläggningar, som funnits sedan 1980-talet, och plötsligt ansåg att även värmeproduktion skulle beskattas. För oss var det självklart att  lagstiftaren ansett att värmeanläggningar skulle vara skattebefriade. Vi påtalade Skatteverkets agerande för regeringen som stoppade skatteuttaget tillfälligt och tillsatte en utredning om hur lagen bör tolkas. Skatteverkets omtolkning skulle innebära flera hundra miljoner kronor extra per år i fastighetsskatt för branschen och får en stor påverkan på förutsättningarna på värmemarknaden.

Skatteverket har som sagt gjort en egen tolkning av frågan och dessvärre verkar det nu som att utredningen fortsätter på samma spår och tänker ska föreslå att införa en värderingsmodell för värmeproduktionsanläggningar. Utredningen, som består av duktiga skatteexperter men inga energiexperter, anser att deras uppdrag endast är att utreda teknikaliteter i lagstiftningen. Vår analys visar dock att det de kommer fram till kommer att ha en stor påverkan på både energiföretagen och utvecklingen av energisystemet. Vi håller inte med om tolkningen och vi anser att frågan om gemensamma värmeproduktionsanläggningar ska beskattas, eller inte, är energipolitik och inte kan hanteras som en teknikalitet.

Ända sen 1980-talet har man sett värmeproduktionen som en specialbyggnad, och den har därmed inte beskattats. Men nu verkar det som att den helt plötsligt ska börja beskattas, detta helt utan rimliga skäl. Det är märkligt att lagen plötsligt ska omtolkas efter mer än 25 år. Visst är skrivningarna i lagen lite svåra att tolka, men det beror på att situationen på värmemarknaden var helt annan när de skrevs, bland annat var all fjärrvärmeverksamhet på den tiden kommunalt ägd eller drevs som en förvaltning. Idag är förutsättningarna helt annorlunda, men vi anser att om man tolkar lagen med dåtidens förhållanden är det tydligt att lagstiftaren avsåg att endast beskatta elproduktionen.

En specialfråga som utredningen också tittar på är om Skatteverkets tolkning även ska inkludera intäkter från elcertifikaten när man räknar ut fastighetsskatten. Vi anser det är helt orimligt att regeringen ger stöd i form av elcertifikat med ena handen och tar sen tillbaka en del av detta stöd genom fastighetsskatt med den andra. Det försämrar effektiviteten i elcertifikatssystemet.

Troligen har du som läser detta aldrig hört om denna fråga tidigare. Den behandlas som en skattefråga men berör själva kärnan i energipolitiken, som handlar om att få till investeringar för framtidens energisystem. Precis som vi vänder oss mot att Boverket sätter upp regler som avgör utvecklingen på energimarknaden anser vi inte heller att den ska avgöras genom att Skatteverket ändrar vedertagna tolkningar och utreder teknikaliteter. Detta är, precis som energikraven i Byggreglerna, en fråga för energipolitiken att avgöra.   

 

 

Hur blir energipolitiken?

Det har varit många tvära kast i den svenska politiken det senaste halvåret. Efter den berömda decemberöverenskommelsen verkar framtiden lite mer stabil, men också osäker. Det är hög tid för oss som arbetar med påverkansfrågor att ta reda på vad detta läge betyder för utvecklingen av politiken i praktiken? Vad betyder det egentligen att vi nu har en (s)/(mp)-regering med Alliansens budget? Det är i dagsläget definitivt inte solklart för mig. Energipolitiken har pekats ut som ett område med samarbete över blockgränserna, men vad innebär det?

Vi vet att Energikommissionen ska bli av och den kan helt klart bli viktig för den svenska energipolitiken på sikt. Men hur blir politiken i övrigt när regeringens ambitioner inte matchar budgeten? Vi vet att Energimyndigheten i år slipper göra de stora neddragningar av personal som regeringen aviserade, och att det blir minskade satsningar på energiforskning, ny energiteknik och energieffektivisering jämfört med planerna. Samtidigt förväntar vi oss att regeringen så fort de får chansen att få igenom en ny egen budget, kommer att genoföra det man aviserade inom energiområdet. Så det blir nog av men försenat.

Men även i sakfrågor är det inte helt tydligt vad regeringen egentligen kan lyckas få igenom i Riksdagen, för allt kan ju inte tas med i budgetpropositionen. Jag kommer i alla fall följa den parlamentariska utvecklingen noga den närmaste tiden. När man ser hur partierna agerar i olika frågor kan man förhoppningsvis snart få en bild av vad som kan hända med de frågor som påverkar fjärrvärmen och kraftvärme. Men i dagsläget är det verkligen inte lätt att veta.

Här har du läsa mer om konsekvenser av riksdagens budgetomröstning.