Så skapas en fungerande värmemarknad

Plötsligt händer det. Prisdialogen som under hela sin planeringsfas har varit en het potatis är nu verklighet. Hela nio fjärrvärmeföretag är nu medlemmar efter årets Prisdialog och 400 000 hushåll omfattas! Efter ett lyckat årsmöte där jag enbart möttes av positiva kommenarer och nyfikenhet kring Prisdialogens möjligheter ser jag nu fram emot vår hearing på tisdag den 3 december.

För er som inte känner till Prisdialogen, så är det en modell som både innefattar lokal dialog och central prövning av prisändringar på fjärrvärme. Syftet är att stärka kundens ställning, vilket vi nu har åstadkommit för de 400 000 hushåll som omfattas. Prisdialogen sker mellan leverantör och kunder under ett antal samrådsmöten och ska leda fram till en lokal prisändringsmodell. Den ska innehålla prisändring för det kommande året och en prognos för de följande två åren. I den lokala prisändringsmodellen ska också företagets prispolicy framgå samt vilka faktorer som ligger till grund för prisändringar.  

Bakgrunden till Prisdialogen är just nu att knäcka frågan om att stärka kundens ställning, när den inte kan välja leverantör av fjärrvärme, och att kunden ska få veta eventuella prisförändringar i god tid. Vi som står bakom systemet, Riksbyggen, Sabo och Svensk Fjärrvärme, har också lagt mycket kraft på att hitta en modell som underlättar för leverantörerna att förklara sin prissättning för kunderna. Prisdialogen är ett frivilligt system som bygger på dialog.

Näringsdepartementet har låtit Energimarknadsinspektionen ta fram ett förslag till obligatorisk prövning av prisförändringar på fjärrvärme. Efter att inspektionen överlämnade sitt förslag tidigare i år står det klart att vi kommit fram till ett vägskäl. Inspektionen föreslår att vi viker av i en riktning som innebär att staten står för prisbildningen på fjärrvärme. Prisdialogen är ett initiativ som bär iväg i en annan riktning, där marknadens parter ansvarar för prisbildningen. Vi anser nämligen att en statlig prisreglering inte stärker kundernas ställning och inte heller till ett ökat förtroende för fjärrvärme. Det bästa för marknadens parter är att ta ett gemensamt ansvar för att pröva prisförändringar av fjärrvärme på frivilig väg och det sker bäst genom dialog mellan parterna.

Jag har arbetat med den här frågan länge. Redan när jag arbetade på Sabo, under den tiden det diskuterades regleringar som mest, föddes idén om att kunna bestämma det här utan statens inblandning. Det är många modiga personer, bl. a. Kurt Eliasson, som har varit med från start, och Leif Linde, som har trott på det här, trots att de har riskerat att förlora sin trovärdighet inom sina respektive områden. Det är så lätt att sitta på läktaren och gnälla utan att göra något åt saken. Därför är vi väldigt tacksamma över de modiga personer som har klivit ner från läktarplats och gjort Prisdialogen möjlig.

På Svensk Fjärrvärmes kansli har Patrik Holmström och Sonya Trad kämpat hårt trots att de ibland har stött på en del motstånd. Jag är också imponerad av de företag som har vågat pröva Prisdialogen då många andra har varit tveksamma.

Jag som har varit med under hela den här resan känner mig väldigt glad över att resultatet har blivit så bra. Det här visar också att allt man vill kan bli verklighet bara man tror tillräckligt mycket på det.

Här kan du läsa mer om Prisdialogen

Nej till prisreglering, ja till konkurrens

I dag får Näringsdepartementet vårt svar till de två remisserna på Energimarknadsinspektionens förslag om prisförändringsprövning och om reglerat tillträde till fjärrvärmenäten. Fjärrvärmens framtid står på spel och det är med stor beslutsamhet som jag skriver under och skickar in svaret.

Jag är klart kritisk till förslaget om prisförändringsprövning. Det är svårt att se hur det skulle gynna vare sig kunder eller leverantörer, och vår bedömning är att systemet i slutänden utvecklas till en fullskalig prisreglering. Och tidigare erfarenheter från andra marknader visar att prisreglering ofta leder till en mängd oönskade effekter som exempelvis högre priser.

Fjärrvärmen och hela värmemarknaden är också inne i en utvecklingfas som en regleringen effektivt skulle ta död på. Fjärrvärmen är Sveriges största miljöprojekt och förändringar av marknadsreglerna får inte försämra möjligheter att fortsätta förbättra fjärrvärmens miljöprestanda. Den får heller inte leda till att kunderna tappar förtroendet.

Det andra förslaget däremot, att sätta upp ett regleverk för vad som ska gälla när de med värmeöverskott ska få tillträde till fjärrvärmenätet, det tror jag på. Långsiktigt kommer det att gynna fjärrvärmen att det finns fler producenter i näten. Särskilt om vi ska nå visionen för fjärrvärmen 2030: att vi värmer varandra med återvunnen energi. Tillträdet borde ge bättre förutsättningar för spillvärmen, men är också ett första steg i riktning mot konkurrens i fjärrvärmenäten.

Det är många delar vi tycker till om, men för att sammanfatta mitt svar till förslagen i en mening är det kort och gott: Ja till reglerat tillträde, nej till prisreglering.

Här kan du läsa Svensk Fjärrvärmes kommentar samt hela remissvaret.

Ökad konkurrens skulle gynna fjärrvärmen!

Ökad konkurrens skulle gynna fjärrvärmen, det är vi många som är överens om. Men knäckfrågan är - hur kan vi få vi till det så att det verkligen gynnar kunderna?

Det var en av de frågor som avhandlades då jag och Anders Östlund (ordförande i Svensk Fjärrvärme) mötte Energimarknadsinspektionens nya generaldirektör Anne Vadasz-Nilsson och ställföreträdande generaldirektör Tony Rosten igår. Generaldirektören hade bjudit in till ett öppet samtal och en sak vi var nyfikna på var det Ei har skrivit om att konkurrens är bättre än prisreglering, i utredningen om prisförändringsprövning.

Vi var överens om att konkurrens är en viktig drivkraft för att bli framgångsrik. Men hur ska man göra för att uppnå verklig konkurrens i fjärrvärmen och inte bara att kunderna, till priset av en högre värmekostnad, får välja mellan ett fåtal olika leverantörer?

Det här med fjärrvärme och konkurrens är dubbelt. Dels är det ju så att om man har valt fjärrvärme som uppvärmingsalternativ så kan man inte välja leverantör. Samtidigt finns det många andra alternativ till fjärrvärme man kan välja för att värma sitt hus och kunden kan lämna när man vill, och detta gör att fjärrvärmen är extremt konkurrensutsatt på värmemarknaden.

I dialogen med inspektionen visade det sig att vi hade samsyn i många frågor. Jag hoppas att om vi nu får lite andrum mellan alla nya regleringsförslag, att vi i lugn och ro kan utreda om det är möjligt att förbättra konkurrensen i fjärrvärmen? Gärna i samarbete med Energimarknadsinspektionen.



Anne Vadasz-Nilsson under Svensk Fjärrvärmes strategidagar tidigare i år



Även 2013 blir ett år med fokus på nya regelverk

Tillbaka på kontoret efter en lång och härlig ledighet. Dags att ta itu med ännu ett spännande år för fjärrvärmen där vi som företräder branschen återigen får arbeta hårt med nya regelverk. 

Inte mindre än fem olika utredningsuppdrag som berör branschen ska presenteras i år. Först de fyra uppdragen som regeringen gav EI och Energimyndigheten i spåren av TPA-utredningen, som ska presenteras i mars-april. Sedan fick Energimyndigheten ytterligare ett uppdrag på senhösten, att bedöma potentialen för högeffektiv kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla och hur de kan främjas ytterligare. Det ska redovisas senast 2013. Till detta kan läggas ett antal utredningar för att införa EUs energieffektiviseringsdirektiv.

Utredningsivern beror på två saker som jag ser det. Dels har många beslutsfattare, framför allt på EU-nivå, har upptäckt den stora potentialen i fjärrvärme och fjärrkyla, vilket är jättebra. Dels har många svenska aktörer missat att fjärrvärmen numera är i tuff konkurrens med andra uppvärmningsalternativ.

På senare tid har konkurrensen snedvridits när regelverk med helt andra syften inte anpassas till hur det ser ut i verkligheten. Det mest besvärliga är helt klart Boverkets byggregler, som gynnar eldrivna värmepumpar på fjärrvärmens bekostnad.

Situationen förstärks av de undantag som finns i skattelagstiftningen för den som använder el från en egen vindkraftsanläggning. Regeln, som från infördes för att enskilda bönder skulle satsa på egen förnybar el, kan numera även utnyttjas av stora kommersiella aktörer som kommuner och fastighetsbolag. Detta blir en stark dold subvention, som gör det lönsamt att ersätta fjärrvärme med eldrivna värmepumpar. Den innebär också att energiföretag som vill producera förnybar el missgynnas. Läs mer om detta i min senaste debattartikel i UNT före jul.

Så även 2013 blir ett år med fokus på nya regler för fjärrvärmebranschen. Det är en situation där vi som branschorganisation kan göra mycket nytta men jag hade önskat att vi kunde ha mer fokus på framtidsfrågor.

Prisvärd fjärrvärme!

Häromdagen presenterade Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten sin årliga rapport ”Uppvärmning i Sverige”. För oss som jobbar med fjärrvärme var det trevlig läsning.

I rapporten jämförs kostnaden för olika uppvärmningsalternativ, liksom prisutveckling de senaste tio åren. På båda områdena står sig fjärrvärmen bra.

Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningen i lokaler och flerbostadshus, medan el är vanligast i småhus. Eftersom fjärrvärmen är lokal, med olika förutsättningar för bränsle, nät och kundsammansättning varierar priserna mellan olika nät.

Nytt för i år är att kostnaden för fjärrvärme jämförs både med och utan investeringskostnaden. Myndigheterna konstaterar i sin rapport att det sällan lönar sig att byta till en alternativ uppvärmningsform, för konsumenter som redan har fjärrvärme installerat. Det bekräftar att fjärrvärme verkligen är en prisvärd uppvärmningsform.

Enligt rapporten är fjärrvärmen den uppvärmningsform som har ökat minst i pris under 2000-talet. Det är en utmaning att fortsätta att effektivisera fjärrvärmen men jag tror det går. Ny teknik och nya affärsmöjligheter väntar om hörnet. Och om branschen kan klara att hålla prisökningarna på en rimlig nivå, så kan fjärrvärmen att inte bara behålla sin andel på värmemarknaden, utan också öka den, det är jag säker på.

Utvärdering av Sveriges energipolitik

Den här veckan är IEA:s - internationella energibyråns - mycket kvalificerade utvärderingsteam på besök i Sverige för att utvärdera den svenska energipolitiken. Det är en viktig process och en chans för Sverige att få råd från utomstående om hur politiken kan förbättras. Jag var inbjuden att träffa teamet för att ge min syn dels på bioenergipolitiken, dels på fjärrvärmepolitiken.

Det enklaste att prata om var märkligt nog bioenergi eftersom frågorna är mer internationella och teamet hade läst på mycket från tidigare utvärderingar. När det gällde fjärrvärmepolitik, var det en större utmaning då den svenska modellen är så speciell. Dessutom är kunskapen om fjärrvärme inte så stor bland internationella experter. Som tur var så var Katarina Abrahamsson från Energimarknadsinspektionen där och beskrev fjärrvärmebranschen och fjärrvärmelagen, så jag kunde koncentera mig på att prata om våra viktigaste frågor.

Jag fokuserade mest på svenska sättet att ställa krav på energihushållning i byggreglerna. De innebär ju en oönskad snedvridning av hela energisystemets utveckling. Här visste jag att experterna inte var inlästa eftersom de inte fått något underlag - som vanligt anses inte byggreglerna vara en del i energipolitiken.

Min förhoppning är att även om teamet inte förstod hela problematiken, tar de med sig att detta är vår största utmaning. Det de helt säkert fick med sig var det som alla internationella experter brukar fästa sig vid: Nämligen den fantastiska resa vi har gjort i Sverige, från fossil uppvärmning till förnybar, och fjärrvärmens avgörande roll i detta.