Prisstatistik

Idag publiceras den. I samband med att den så kallade Nils Holgersson-rapporten blir publik presenteras även Svensk Fjärrvärmes beräknade uppvärmningskostnader för de småhus, mindre flerfamiljshus och större flerfamiljshus som värms med fjärrvärme. Och det är över 90 procent av alla flerbostadshus, så det berör många.

I år visar statistiken att prisökningarna på fjärrvärme är ovanligt låga, 1,7 procent eller knappt 1,5 öre per kilowattimme. Samtidigt visar SCB:s statistik över investeringar i näringslivet, som publicerades i förra veckan, att energibranschen väntas göra rekordinvesteringar i år.

Konkurrensen mellan olika uppvärmningsformer är hård, så det är härligt att se den framtidstro som finns i vår bransch. Att fjärrvärmeföretagen trots relativt små prisökningar har utvecklingskraft nog att göra de investeringar som krävs för att även i fortsättningen vara ett konkurrenskraftigt uppvärmningsalternativ, ger fina utsikter för fjärrvärmen i framtiden.

Vi tar fram nationell statistik varje år. Och varje år lyfter vi upp att det är vanskligt att jämföra fjärrvärmepriser mellan olika kommuner. Prissättningen är väldigt beroende av lokala förutsättningar. Så listor och jämförelser är egentligen inte relevanta, det blir lite som att jämföra äpplen och päron, men de är ju så spännande ändå. Vill man veta vad det är som bestämmer fjärrvärmepriset just på ens egen ort får man bäst information genom att kontakta sin lokala fjärrvärmeleverantör.

 

Här kan du läsa mer om Svensk Fjärrvärmes prisstatistik

Prisdialogen - mellan kunder och fjärrvärmeföretag

I onsdags var det äntligen dags en efterlängtad eftermiddag. Vid ett kunskapsseminarium var det äntligen dags att berätta för omvärlden om Prisdialogen, ett projekt vi har jobbat med länge. Prisdialogen är en modell som innefattar både lokal dialog och en central prövning av prisändring på fjärrvärme.

För mig var presentationen en milstolpe i ett arbete som påbörjades för många år sedan. Jag arbetade då på SABO och åkte landet runt för att träffa vd:ar i kommunala bostadsbolag för att höra hur de ville att vi skulle agera efter regeringens senaste utspel om nya regleringar kring fjärrvärmen. Och budskapet var supertydligt: de ville inte ha hjälp av staten, men de ville få mer inflytande över sina kostnader och mer av förhandling om priset än att bara en gång per år få priset aviserat i ett brev. Det inleddes då återigen diskussioner mellan de olika branschorganisationerna i Stockholm. Förhandlingar om olika modeller för att pröva om priserna var rätt hade förts med jämna mellanrum - och strandat.

Så varför har vi lyckats denna gång? Dels beror det på modiga företrädare med vision och samarbetsvilja, som Kurt Eliasson på SABO och Sten-Åke Karlsson på Riksbyggen, som  arbetat målmedveten och konstruktivt för att hitta lösningar. Men nyckeln till att hitta en lösning visade sig vara att släppa ambitionen att pröva priserna, som sätts lokalt, utifrån lokala förhållanden, och istället sätta fokus på prisändringen. Modellen ger en bra struktur för en lokal dialog mellan fjärrvärmeleverantören och dess största kunder om den kommande prisutvecklingen. Fjärrvärmeföretagen får ett verktyg för en mer förtroendefull dialog med sina viktigaste partners och kunderna får ökade möjligheter påverka prisutvecklingen och sina uppvärmningskostnader, så de kan fatta bättre beslut om långsiktiga åtgärder i sina fastigheter.

Vi prövar inte i efterhand om om priserna är rätt eller fel. Istället förs en dialog lokalt, som ger kunderna inflytande, inblick i leverantörens affärer och kunskap om varför priset ser ut som det gör. Leverantören ska inleda dialogen om nästa års pris i god tid och dessutom ge prognos över de två därpå följande åren.

Det ger mycket mer energi att titta framåt än att bråka om det som varit. Men Prisdialogen löser också den största utmaningen som de där vd:arna jag träffade på SABO-tiden lyfte fram; nämligen att det plötsligt och oväntat kom en stor prishöjning som påverkade deras ekonomi mycket, utan att de ens anat att det var på gång. Med Prisdialogen blir det en helt annan förutsägbarhet och inga tråkiga överraskningar.

Prisvärd fjärrvärme!

Häromdagen presenterade Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten sin årliga rapport ”Uppvärmning i Sverige”. För oss som jobbar med fjärrvärme var det trevlig läsning.

I rapporten jämförs kostnaden för olika uppvärmningsalternativ, liksom prisutveckling de senaste tio åren. På båda områdena står sig fjärrvärmen bra.

Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningen i lokaler och flerbostadshus, medan el är vanligast i småhus. Eftersom fjärrvärmen är lokal, med olika förutsättningar för bränsle, nät och kundsammansättning varierar priserna mellan olika nät.

Nytt för i år är att kostnaden för fjärrvärme jämförs både med och utan investeringskostnaden. Myndigheterna konstaterar i sin rapport att det sällan lönar sig att byta till en alternativ uppvärmningsform, för konsumenter som redan har fjärrvärme installerat. Det bekräftar att fjärrvärme verkligen är en prisvärd uppvärmningsform.

Enligt rapporten är fjärrvärmen den uppvärmningsform som har ökat minst i pris under 2000-talet. Det är en utmaning att fortsätta att effektivisera fjärrvärmen men jag tror det går. Ny teknik och nya affärsmöjligheter väntar om hörnet. Och om branschen kan klara att hålla prisökningarna på en rimlig nivå, så kan fjärrvärmen att inte bara behålla sin andel på värmemarknaden, utan också öka den, det är jag säker på.

Det går bra för fjärrvärmen

Jag kan inte låta bli att småle lite nöjt - faktiskt! I vintras tyckte jag att den negativa rapporteringen om alla som lämnade fjärrvärmen för andra alternativ duggade lika tätt som nya köldrekorden i vårt land. Vi jobbade i motvind, kan man gott säga. Och det stämde inte alls med vår bild. Så kom då äntligen siffrorna svart på vitt: vi har slagit rekord i leverans av både i fjärrvärme och fjärrkyla under 2010. Självklart beror det på att det varit den kallaste vintern på länge men det visar också att fjärrvärmen står stark.

Jag väldigt stolt över våra medlemmar som klarade av att se till att alla hade det varmt inomhus under vinterns extrema förhållanden. Det kändes som om deras uppfinningsrikedom inte hade några gränser för att klara av detta. Jag har hört historier om hur man fick starta upp pannor som lagts i malpåse och att de som egentligen gått i pension ryckte in för att leverera det viktigaste till kunderna: värme i kylan. Och när jag läser i DN om att fjärrvärme faktiskt är det billigaste uppvärmningsalternativet - tja, då känner jag att det här är en bransch för framtiden!

Om du undrar varför fjärrvärmepriserna är olika i olika delar av landet så har vi skrivit en särskild rapport om just detta.