Härligt att möta medlemmar på årets regionala möten

Efter två intensiva veckor med regionala möten kan jag, återigen, konstatera hur roligt och lärorikt det är att komma ut och träffa våra medlemmar.

Årets möten har hållits i Kalmar, Stockholm, Skövde och Örnsköldsvik. I år hölls mötena tillsammans med Svensk Energi då en ökad samverkan mellan branschorganisationerna var en av huvudpunkterna i programmet.

I Kalmar pågick det många intressanta diskussioner kring
en ökad samverkan mellan branschorganisationerna.

 

Dagen inleddes dock med enbart fjärrvärmefrågor. Där pratade jag om det ökade intresset för fjärrvärmen i omvärlden, om fjärrvärmen i Sverige samt om våra tre viktigaste frågor, nämligen den obegränsade skattebefrielsen för egenproducerad vindkraft, Prisdialogen och byggreglerna.

Vår  kommunikationschef Annika Johannesson höll sedan workshops om vad den branschgemensamma kommunikationssatsningen ska ha för inriktning där vi fick många intressanta inspel från alla engagerade deltagare.
 

På mötet i Örnsköldsvik arbetades det flitigt under workshopen
om den branschgemensamma kommunikationssatsningen.

 

Även i Stockholm arbetades det flitigt.

 

Förutom att det är härligt att träffa alla branschkollegor, är dessa träffar också tillfällen att ha många intressanta diskussioner. Ett tema som återkom var hur det kan komma sig att företagen har klarat sin ekonomi hyggligt förra året, trots att det varit ovanligt varmt. En del av förklaringen  jag fick höra är att man inte har behövt använda olja och att biobränslepriserna varit låga. Nya priskonstruktionerna har hjälpt en del men även klart lägre underhållskostnader. 
 

Ett annat ämne som dök upp en del var i vilken utsträckning man ansluter villor till fjärrvärmenätet. Många är fortfarande aktiva och ansluter nya småhusområden, medan andra har svårt att få lönsamhet i en sådan satsning.

Och diskussionerna om ökad samverkan har ju också lett till att styrelserna ställt sig positiva till tanken på en ny gemensam förening.

Det har varit otroligt inspirerande dagar och ett bra sätt för mig att stämma av om min bild av fjärrvärmen i Sverige stämmer.Tack alla ni som kom och gjorde dagarna så intressanta och lärorika!


 

Så lika men ändå så olika

Efter en lång julledighet började året med ett besök i Oslo för ett möte med Nordvärme. Nordvärme är ett nordiskt samarbete, för att främja fjärrvärmen i Norden och för att hjälpa varandra med de utmaningar vi ibland ställs inför. De nordiska länderna är ju tillräckligt lika att vi trots olika förutsättningar, kan lära mycket av varandra. Under mötet bestämdes det också att Sverige blir nytt ordförandeland för Nordvärme med Anders Östlund som ordförande.

En fråga som har varit aktuell i de nordiska länderna under en lång tid, förutom på Island, är de olika byggreglerna och vilka förutsättningar de ger fjärrvärmen. Dessvärre är det Sverige som har de sämsta byggreglerna ur den aspekten. Norge ligger inte långt därefter, så vi tittar tillsammans på hur vi kan få det mer som Finland och Danmark där man tagit större hänsyn till att fjärrvärmen är så energieffektiv i sig.

Island är det land som skiljer sig mest från oss andra. Bland annat är de inte medlemmar i EU (vilket Norge iofs inte heller är, men de följer ändå EU-direktiven) vilket gör att de inte berörs av EU-politiken i samma utsträckning. De har dessutom en enorm mängd geovärme och behöver bara borra i marken för att få hur mycket värme som helst. De brukar säga att de har lyckats vända sin största utmaning, den vulkaniska aktiviteten, till sin största fördel. De har fjärrvärme som uppvärmning i stort sett överallt och den är mycket konkurrenskraftig. I och med de förutsättningarna har de ett något annat fokus än vad vi andra.

Vi träffades som sagt i Norge där vi besökte Hafslund Varmesentral. Jag, som har besökt många värmeverk över hela Sverige, blev överraskad av detta värmeverkets Rolls Royce. Det är byggt med små fina precisionsdelar för att snabbt kunna ställa om mellan olika produktionslägen och betydligt mer avancerad jämfört med de hetvattenanläggningar jag besökt i Sverige. Det blev inte helt klart för mig varför de bygger så avancerade anläggningar, eller varför de inte bygger kraftvärme när de utvinner energi ur avfall. Det är såklart många saker som spelar in när man väljer vilket verk som ska byggas och det är spännande att se hur vad som verkar vara små skillnader i förutsättningar mellan länderna ger så olika resultat när det gäller investeringar. 

 

Det var ett givande möte och ett spännande besök på Hafslund. Jag förundras lite över hur Sverige och Norge kan vara så pass olika. Ofta hör man det i andra sammanhang, men det gäller alltså även förutsättningarna för fjärrvärme

 

 



Nordvärmegänget framför Hafslund Varmesentral

Budgetpropositionen 2014 - goda fjärrvärmenyheter

Efter idogt arbete, lång tid med relationsbyggande och förtroendeskapande arbete för fjärrvärmen samt en hel del detektivarbete i skattesystemet, fick vi i veckan beskedet att regeringen håller med oss om att det rätta för samhället är att sänka skatten på den el som förbrukas i fjärrvärmeanläggningar som levererar värme till industrin.

Regeringen tar därmed ytterligare ett steg mot att ge fjärrvärmen konkurrensneutrala villkor gentemot övrig industri. Vi är mycket nöjda med att Anna-Karin Hatt och hennes medarbetare har förstått frågans betydelse och nu går till handling. Förändringen kan leda till många nya, framgångsrika samarbeten mellan fjärrvärmeföretag och industrier runt om i Sverige och bidra till att fjärrvärme kan ersätta fossila bränslen inom industrin på samma sätt som i bostadssektorn. 

I budgetpropositionen gömmer sig fler saker som påverkar fjärrvärmens möjligheter positivt. Regeringen aviserar en förändring av byggreglerna så att de äntligen ska bli teknikneutrala. Det är verkligen ett välkommet besked! Den som har följt min blogg vet hur mycket vi har arbetat för att försöka få till stånd en förändring.

I budgeten slår regeringen också fast förslaget från i somras om att koldioxidskatten ska sänkas för bränslen som förbrukas vid annan värmeproduktion inom EU ETS än den som sker i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i kraftvärmeproduktion. Ändringen ska åtgärda den konstaterade överkompensationen för skattebefriade biooljor utifrån EU:s statsstödsregler.

Sammantaget underbara budgetnyheter och jag känner mig så stolt över mina kompetenta medarbetare som har bidragit till detta genom sitt idoga arbete.

Här kan du läsa budgetpropositionen för 2014.

Här kan du läsa Svensk Fjärrvärmes pressmeddelande om budgetpropositionen.

Energieffektivisering på alla håll

Så är plötsligt den sommar som kändes så lång i juni snart slut. Med nyladdade batterier känner jag en viss otålighet och vill kasta mig över alla höstens uppgifter på en gång, men det går såklart inte.

En av de mest brådskande uppgifterna blir att följa, och försöka påverka, processen för när Sverige ska införa EU:s nya energieffektiviseringsdirektiv. EU:s energiministrar och Europaparlamentet nådde en överenskommelse i mitten av juni och det slutliga beslutet väntas tas i september. Sedan har vi bara mellan 12-18 månader på oss att få in det i vår lagstiftning, så det kommer att gå fort.

Direktivet berör nästan alla delar av fjärrvärmens verksamhet, från investeringar i nya anläggningar, till mätning hos kunderna. Det är många detaljer som vi behöver bevaka så att reglerna ska fungera för vår bransch. Det blir mycket jobb men trots det är jag jätteglad över hur direktivet slutligen blev. Främst för att EU äntligen tydligt säger att man vill ha det mer effektivt i hela systemet, istället för att som tidigare ha fokus på att effektivisera i en avgränsad del. En sådan politik innebär att kraftvärme och fjärrvärme blir naturliga val när man vill effektivisera energisystemet. Men ännu viktigare är att man därmed ger goda förutsättningar att politiken leder mot en hållbar utveckling, vilket inte alltid varit fallet tidigare.

En förhoppning jag har är att direktivet gör att Boverkets byggregler måste ändras. Idag finns krav på hur mycket energi man får köpa för att värma en enskild byggnad. Men dessa krav kan leda till ökad energianvändning i hela systemet och det ska inte längre vara tillåtet. Bra när EU kan komma in och ställa krav på en mer miljövänlig politik i frågor där vi inte klarat av att göra rätt i Sverige!

I branschen ägnas samtidigt mycket kraft åt att energieffektivisera i de befintliga systemen; hos kunderna, i anläggningar och i systemet i stort. Jag hör också många medlemsföretag diskutera hos de kan förbättra dialogen med sina kunder om hur de tillsammans kan genomföra åtgärder för att minska energianvändningen. 

Det känns som att detta kan bli ett år då effektiv energianvändning verkligen står i fokus!

Utvärdering av Sveriges energipolitik

Den här veckan är IEA:s - internationella energibyråns - mycket kvalificerade utvärderingsteam på besök i Sverige för att utvärdera den svenska energipolitiken. Det är en viktig process och en chans för Sverige att få råd från utomstående om hur politiken kan förbättras. Jag var inbjuden att träffa teamet för att ge min syn dels på bioenergipolitiken, dels på fjärrvärmepolitiken.

Det enklaste att prata om var märkligt nog bioenergi eftersom frågorna är mer internationella och teamet hade läst på mycket från tidigare utvärderingar. När det gällde fjärrvärmepolitik, var det en större utmaning då den svenska modellen är så speciell. Dessutom är kunskapen om fjärrvärme inte så stor bland internationella experter. Som tur var så var Katarina Abrahamsson från Energimarknadsinspektionen där och beskrev fjärrvärmebranschen och fjärrvärmelagen, så jag kunde koncentera mig på att prata om våra viktigaste frågor.

Jag fokuserade mest på svenska sättet att ställa krav på energihushållning i byggreglerna. De innebär ju en oönskad snedvridning av hela energisystemets utveckling. Här visste jag att experterna inte var inlästa eftersom de inte fått något underlag - som vanligt anses inte byggreglerna vara en del i energipolitiken.

Min förhoppning är att även om teamet inte förstod hela problematiken, tar de med sig att detta är vår största utmaning. Det de helt säkert fick med sig var det som alla internationella experter brukar fästa sig vid: Nämligen den fantastiska resa vi har gjort i Sverige, från fossil uppvärmning till förnybar, och fjärrvärmens avgörande roll i detta.

Alla byggnader ska ha lika tuffa energikrav

Det blev ingen proposition från regeringen om vägen till nära-noll-energibyggnader, men väl en skrivelse. Den har nu har överlämnats till riksdagen. I skrivelsen beskriver regeringen  hur Sverige ska följa det EU-direktiv som ska gälla i alla medlemsländer från och med 2020. Den samlade bedömningen är att energikraven i dagens byggregler är tillräckliga och så nöjer sig regeringen med det. Men som jag skrivit tidigare leder dagens byggregler inte mot en hållbar utveckling.

Det är så märkligt att många tror att frågan om energikrav i byggreglerna bara påverkar bygg- och fastighetsbranschen. Reglernas utformning påverkar ju så mycket mer än själva byggnaden, nämligen hela samhällets energi- och värmesystem - och därmed och vår totala miljöpåverkan!

Energikraven i byggreglerna gäller nybyggda hus från 1 januari i år. De favoriserar elvärmda hus och individuella lösningar framför gemensamma värmesystem, även när dessa gemensamma system har mindre miljöpåverkan. Jag tycker att byggreglerna ska reglera själva byggnaderna och att det ska vara lika tuffa krav oavsett uppvärmningsform. Som byggreglerna nu ser ut leder de inte till att det byggs bättre hus eftersom åtgärder som att sätta in en egen värmepump eller en solpanel på sitt tak för att halvera sin energianvändning, kostar mindre än att göra själva huset mindre energikrävande.

För enligt byggreglerna räknas huset som mer energieffektivt om man har energiproduktionen i eller på själva byggnaden. Då minskar nämligen antalet köpta kilowattimmar, även om byggnaden i sig kräver lika mycket energi. Om man istället delar panelen med några grannar räknas det däremot inte som effektivisering, utan då krävs att man även minskar byggnadens energibehov, t.ex. genom isolering, vilket kostar mycket mer. Då väljer nog de flesta att inte dela. För handen på hjärtat, även om vi vill värna den globala miljön, där våra barn och barnbarn kommer att leva i framtiden, är det oftast den egna plånboken som styr våra val.

Riksdagen ska nu behandla regeringens skrivelse. Jag hoppas den tar ansvar och säger att samma tuffa krav ska gälla för alla nya byggnader, oavsett om de värms med egenproducerad värme eller om man använder värme som blir över i andra delar av samhället via fjärrvärmen!

Möte med It- och energiminister Anna-Karin Hatt

Fredagen den 13 januari uppvaktar vi It- och energiminister Anna-Karin Hatt. På mötet tar vi ta upp vår syn på TPA-utredningens förslag och Boverkets diskriminerande byggregler. Jag ska också berätta för ministern  varför vi tycker att beskattningen av kraftvärme ska ändras, vilket vi skrivit till Finansdepartementet om.

Vi har fyrtiofem minuter på oss och frågorna är inte enkla. Men jag känner mig trygg: Vi representerar ju ändå 140 fjärrvärmeföretag, som står för mer än hälften av all uppvärmning i Sverige, värme som till 75 procent är baserad  på förnybar eller återvunnen energi. Det borde vara bra förutsättningar för att få ministern intresserad av vad vi har att säga så här mitt i vintern!

Äntligen!!

Äntligen hörs vår röst även i den dagliga rikspressen angående Boverkets nya byggregler.
Läs hela artikeln.
Nu fattas det bara att även politikerna agerar!

Bra start!

Att starta höstens arbete med ett debattinlägg känns riktigt bra efter sommarens lugna veckor! På Dagens Samhälles debattsajt finns nu mitt inlägg om Boverkets nya byggregler, som enligt planerna ska införas i oktober.

De föreslagna reglerna är redan föråldrade när de träder i kraft eftersom de bygger på ett EU-direktiv som har ändrats. De kommer dessutom att begränsa möjligheten att värma upp med effektiv fjärrvärme, helt tvärtemot allas gemensama ambitioner om energieffektivisering och klimatsmarta byggnader.  Därför måste Boverket få ett nytt uppdrag av regeringen att omarbeta reglerna, anpassat till det nya EU-direktiven. 

Här kan du läsa hela artikeln.