Fjärrvärme i Europa

När jag var i Bryssel för ett par dagar sen, på Euroheat & Power´s styrelsemöte, för att diskutera strategier för att sprida fjärrvärme och fjärrkyla i Europa, märktes det tydligt att diskussionen i Bryssel om våra frågor har ändrats de senaste åren.

Under ett antal år har hållbarhet i energisystemet diskuterats och visst har det gynnat fjärrvärmen på ett sätt. Men det som idag har ett högsta fokus är leveranssäkerhet och energieffektivisering. Dessa frågor är ju något som är kännetecknande för fjärrvärmen, så nu har vi helt plötsligt hamnat i kärnan av EU-diskussionen. Det gör att det nu finns en helt annan möjlighet att nå ut med fjärrvärmens fördelar i bredare kretsar.

När Putin hotar med att stänga av naturgasen, som till stor del används för uppvärmning inom EU, blir mervärdena med att värma Europa med fjärrvärme på det sätt som vi gör i Sverige uppenbara. Det finns även många andra fördelar med att exportera den svenska fjärrvärmemodellen, vilket jag skrev om i en debattartikel för ett tag sen som du kan läsa här: http://m.gp.se/nyheter/debatt/1.2365818-exportera-den-svenska-fjarrvarmemodellen

Det verkar som att fjärrvärme och fjärrkyla äntligen har hamnat på EU:s agenda. Att det har blivit så tror jag även kan bero på Euroheat & Power´s nya direktör Paul Voss. Han tillträdde i höstas men har redan fått ett ökat driv i frågorna och vårt mångåriga arbete med att föra fram fjärrvärmens budskap börjar ge utdelning. Vad det än beror på känns det väldigt bra. Jag hoppas verkligen att fjärrvärmen får en större plats i EU-politiken framöver och att uppvärmningen med resurseffektiv fjärrvärme kan öka i Europa. För med fjärrvärme kan Europa nå klimatmålen både snabbare och billigare, det har forskarna inom projektet Heat Roadmap Europe  visat i sin studie med samma namn.

 

 

Miljömål

En av de viktigaste händelserna förra veckan var utan tvekan att EU-kommissionen kom med sina tankar om vilka energi- och klimatmål EU ska uppnå till 2030. För oss som ska arbeta mot målen är det dock en utmaning att försöka tolka vad det är som föreslås. Målen kommer att påverka energi- och klimatpolitiken under många år framöver och för Europas roll i världspolitiken är det här viktiga beslut. Men vad betyder de i praktiken?

Ett av målen är att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent jämfört med 1990 års nivå.

Det föreslogs också ett bindande EU-mål för förnybar energi. 2030 ska förnybar energi utgöra 27 procent av den totala energianvändningen, men utan uppdelning av vad målen betyder för respektive medlemsland blir det otydligt. 

Det mål som kanske är viktigast för fjärrvärmens del är målet för energieffektiviseringen, hur det formuleras kan avgöra om fjärrvärmen räknas, som effektivisering eller om man bara ska mäta den köpta energin. Vilket det blir är alltså fortfarande helt öppet.

Ur ett fjärrvärmeperspektiv känns det också anmärkningsvärt och rätt sorgligt att EU återigen har missat uppvärmningens betydelse för energisystemet. Vi har ju trots allt försökt visa hur man kan nå klimatmålen samt tjäna 100 miljoner euro per år bara genom att använda fjärrvärme. Läs mer om det här: Heat Roadmap Europe.

Men det är väl bara att fortsätta spotta på stenen och lita på att det en dag kommer att ge resultat.

 

Vikten av ett bra samarbete

Just nu är det många nya regler kring nyproduktion. Det handlar om regler för produktion, distribution, mätare, användare mm.

I propositionen 2013 kommer nya regelverk för fjärrvärmeföretagen. Det kan låta dystert, men jag tror att det blir precis tvärtom. Nu kommer ju fjärrvärmen naturligt in i energieffektiviseringspolitiken och accepteras som ett medel för energieffektivisering!

Man får hänga med i svängarna på vad som bestäms i Bryssel, vilket visar vikten av ett bra samarbete.

Lite tankar från Bryssel där jag just nu befinner mig.

Energieffektivisering på alla håll

Så är plötsligt den sommar som kändes så lång i juni snart slut. Med nyladdade batterier känner jag en viss otålighet och vill kasta mig över alla höstens uppgifter på en gång, men det går såklart inte.

En av de mest brådskande uppgifterna blir att följa, och försöka påverka, processen för när Sverige ska införa EU:s nya energieffektiviseringsdirektiv. EU:s energiministrar och Europaparlamentet nådde en överenskommelse i mitten av juni och det slutliga beslutet väntas tas i september. Sedan har vi bara mellan 12-18 månader på oss att få in det i vår lagstiftning, så det kommer att gå fort.

Direktivet berör nästan alla delar av fjärrvärmens verksamhet, från investeringar i nya anläggningar, till mätning hos kunderna. Det är många detaljer som vi behöver bevaka så att reglerna ska fungera för vår bransch. Det blir mycket jobb men trots det är jag jätteglad över hur direktivet slutligen blev. Främst för att EU äntligen tydligt säger att man vill ha det mer effektivt i hela systemet, istället för att som tidigare ha fokus på att effektivisera i en avgränsad del. En sådan politik innebär att kraftvärme och fjärrvärme blir naturliga val när man vill effektivisera energisystemet. Men ännu viktigare är att man därmed ger goda förutsättningar att politiken leder mot en hållbar utveckling, vilket inte alltid varit fallet tidigare.

En förhoppning jag har är att direktivet gör att Boverkets byggregler måste ändras. Idag finns krav på hur mycket energi man får köpa för att värma en enskild byggnad. Men dessa krav kan leda till ökad energianvändning i hela systemet och det ska inte längre vara tillåtet. Bra när EU kan komma in och ställa krav på en mer miljövänlig politik i frågor där vi inte klarat av att göra rätt i Sverige!

I branschen ägnas samtidigt mycket kraft åt att energieffektivisera i de befintliga systemen; hos kunderna, i anläggningar och i systemet i stort. Jag hör också många medlemsföretag diskutera hos de kan förbättra dialogen med sina kunder om hur de tillsammans kan genomföra åtgärder för att minska energianvändningen. 

Det känns som att detta kan bli ett år då effektiv energianvändning verkligen står i fokus!

Uppdrag: minska energislöseriet i Europa

Att ta tillvara restvärme och använda den för att värma bostäder via fjärrvärmenätet skulle minska utsläppen av koldioxid och behovet av importera naturgas i Europa. Jag undrar varför det inte är en mer prioriterad fråga för medlemsländerna i EU? Kanske frågan känns viktigare om vi relaterar det till pengar som kan sparas?

För visste du att vi i EU genom att inte ta till vara på överskottsvärme varje år slösar bort energi som motsvarar 500 miljarder euro? Det blir nästan 9000 kronor per invånare. Idag berättar vi om detta i ett pressmeddelande.

Min fundering är i vilka andra sammanhang viktiga resurser slösas bort på detta sätt? Bara för att samhället inte inser värdet av att ta vara på restvärme.

Jag tänker att vi har mycket att dela med oss av, vi som representerar fjärrvärmemarknaden i Sverige. Många länder tittar idag på hur vi tar tillvara energi som annars skulle gå förlorad. Sverige är nämligen ledande i Europa när det gäller att ta vara på restvärme från industrin.

Tänk om medlemsländerna i EU skulle använda den svenska modellen och att öka användningen av fjärrvärme och fjärrkyla. Då skulle vi kunna återvinna energi som idag slösas bort och minska behovet av fossila bränslen för uyppvärmning. En win-win situation helt enkelt!

Vad görs åt slöseriet då? Kanske kan vi komma ett steg närmare en lösning här i Köpenhamn. Här har den europeiska organisationen för fjärrvärme och fjärrkyla, Euroheat & Power, tillsammans med EU-kommissionens forskningsplattfor för förnybar värme och kyla, samlat runt trehundra av de viktigaste aktörerna. I två dagar ska vi försöka hitta lösningar på hur slöseriet med den värdefulla energin kan minska.

Jag är på plats för att ta del av tankar och idéer. Men jag ska också passa på att dela med mig av kunskapen om hur vi arbetar i Sverige för att ta tillvara på energi som annars skulle gå förlorad.