Berätta rätt historia om minskade koldioxidutsläpp

Med jämna mellanrum hör man berättelsen om hur Sverige kunnat bryta sambandet mellan utsläpp av koldioxid och tillväxt. Många hävdar att det är koldioxidskatten som var anledningen och att vi borde exportera vår skattemodell. Senast Tomas Sterner på DN Debatt. Det är viktigt att berätta om det vi gjort men då får man inte missa den helt avgörande faktorn för att en sådan skatt kunde införas och ge resultat. Den faktorn är att det fanns en infrastruktur för fjärrvärme på plats.

Inga politiker kan införa styrmedel som allvarligt skadar medborgarna eller deras ekonomi. Att i andra länder införa koldioxidskatter i nivå med den vi har i Sverige är helt enkelt inte vara möjligt. Det skulle få alldeles för långtgående negativa ekonomiska konsekvenser för den enskilde. Hos oss har däremot utfasningen av fossila bränslen för uppvärmning gått tämligen smärtfritt. Människor har det fortfarande varmt och skönt i sina hem med en kostnad som utgör en rimlig del av inkomsten.

Det är fjärrvärmen som har gjort detta möjligt. Kommunerna hade redan investerat i infrastruktur för uppvärmning så att många små oljepannor kunde bytas ut mot en stor gemensam. På så vis minskade bränsleåtgången och med bara en skorsten kunde även luftkvalitén förbättras med rimliga åtgärder. När det sedan var dags att byta ut det fossila bränslet i fjärrvärmeverken och minska utsläppen av koldioxid fanns infrastrukturen redan där och detta kunde göras snabbt och förhållandevis enkelt. Mellan åren 1980 till 2010 minskade koldioxidutsläppen i fjärrvärmen med 30 procent samtidigt som man fördubblade leveranserna och ersatte mängder med individuella oljepannor, och de fossila bränslena för uppvärmning kunde snabbt fasas ut.  

Jag är överens med Tomas Sterner att fler länder kan lära av den resa vi gjort i Sverige. Men då behöver vi även berätta hur den var möjlig. Och berätta vilken huvudroll infrastrukturen har spelat för att göra det möjligt att utnyttja lokalt tillgängliga resurser som annars skulle gått till spillo. Att åka runt i världen och predika om en koldioxidskatt riskerar bara att få regeringar att skaka på huvudet och säga "det där kan man bara göra i Sverige, aldrig hos oss".

 

 

 

Sanningen om kolet

Då och då blossar debatten om kolanvändning inom fjärrvärmen upp. För ett par dagar sen läste jag  t ex på Sveriges Radios hemsida att Sverige använder mer kolkraft. Det skulle jag säga är en sanning med modifikation.

Det är förvisso sant att användningen av kol fördubblades förra året. Det känns dock som att ökningen, som den framställs, är mest intressant att använda som slagträ i debatten. Det framgår nämligen inte särskilt tydligt att ökningen var från en väldigt låg nivå.  

Arbetet med att minska fjärrvärmens miljöpåverkan är högprioriterat i branschen och vi följer utvecklingen noga. Statistik spelar förstås en stor roll i det arbetet. Därför är det så viktigt att den används rätt och att man inte använder siffror tagna ur sitt sammanhang.

Kol används bara i ett fåtal produktionsanläggningar i Sverige och utgör endast drygt två procent av den totala bränslemixen. Fyra av Svensk Fjärrvärmes medlemsföretag använde kol 2013. Ett av dem var E.ON och där minskade användningen. De tre övriga, Fortum, Mälarenergi och Tekniska Verken, bygger nu nya kraftvärmeverk för biobränslen och avfall som kommer att stå klara inom ett par år. Dessa enorma investeringar görs för att fasa ut fossila bränslen, det vill säga olja och kol. 

Det är bland annat tack vare dessa och andra fjärrvärmeföretags investeringar som Sverige ligger så långt framme i klimatarbetet. Hade Europa den utbyggda fjärrvärme och kraftvärme som vi har i Sverige, hade EU:s klimatmål redan varit uppnådda.

Prisstatistik

Idag publiceras den. I samband med att den så kallade Nils Holgersson-rapporten blir publik presenteras även Svensk Fjärrvärmes beräknade uppvärmningskostnader för de småhus, mindre flerfamiljshus och större flerfamiljshus som värms med fjärrvärme. Och det är över 90 procent av alla flerbostadshus, så det berör många.

I år visar statistiken att prisökningarna på fjärrvärme är ovanligt låga, 1,7 procent eller knappt 1,5 öre per kilowattimme. Samtidigt visar SCB:s statistik över investeringar i näringslivet, som publicerades i förra veckan, att energibranschen väntas göra rekordinvesteringar i år.

Konkurrensen mellan olika uppvärmningsformer är hård, så det är härligt att se den framtidstro som finns i vår bransch. Att fjärrvärmeföretagen trots relativt små prisökningar har utvecklingskraft nog att göra de investeringar som krävs för att även i fortsättningen vara ett konkurrenskraftigt uppvärmningsalternativ, ger fina utsikter för fjärrvärmen i framtiden.

Vi tar fram nationell statistik varje år. Och varje år lyfter vi upp att det är vanskligt att jämföra fjärrvärmepriser mellan olika kommuner. Prissättningen är väldigt beroende av lokala förutsättningar. Så listor och jämförelser är egentligen inte relevanta, det blir lite som att jämföra äpplen och päron, men de är ju så spännande ändå. Vill man veta vad det är som bestämmer fjärrvärmepriset just på ens egen ort får man bäst information genom att kontakta sin lokala fjärrvärmeleverantör.

 

Här kan du läsa mer om Svensk Fjärrvärmes prisstatistik

Regionala möten

Äntligen är det mars och dags för  mig att ge mig ut på tur till  årets regionala möten. I år är de regionala mötena i Halmstad (4/3), Ystad (5/3), Sundbyberg (11/3) och Skellefteå (18/3).  

Fokus på årets möten blir fjärrvärmens konkurrenskraft och projektet Fjärrvärmens affärsmodeller. Daniel Stridsman och John Johnsson från Profu ska leda den delen och jag är säker på att det kommer att vara väl investerad tid att höra dem. Även min kollega Peter Sivengård medverkar och ska prata om ny teknik som kan stärka konkurrenskraften, vilket jag också tror kan intressera många. Jag hoppas att de som kommer till mötena ställer många frågor så att det blir en intressant dialog!

Förutom att lära sig något nytt är möjligheten att träffa andra fjärrvärmeföretag i regionen är något som många säger är extra positivt med just de regionala träffarna. Och det är också mötet med deltagarna jag mest ser fram emot. Det är alltid lika intressant och ger så mycket energi att träffa medlemsföretagen och höra mer från deras vardag - och det är ju dem vi jobbar för.

 

 

Gör något bra som samtidigt är roligt

För er som inte har sett vår "återvinnare" Ad-cycler på nätet vill jag verkligen tipsa om den.

Ad-cycler är ett spel i form av ett bokmärke som du hämtar till din webbläsare på vivärmervarandra.se. De webbannonser du återvinner där omvandlas till värme – som går till dem som behöver det allra mest; de som inte har något hem.  

Idén med fjärrvärme är ju att ta vara på det som annars skulle gå till spillo - och omvandla det till värme. Genom Svensk Fjärrvärmes Ad-cycler fungerar nu samma tanke på internet. Fast där är det alltså annonser, istället för exempelvis träflis eller hushållssopor, som är bränslet. Annonsens kilobyte omvandlas till kWh och denna symboliska värme skänker Svensk Fjärrvärme sedan i form av pengar till Sveriges Stadsmissioners olika verksamheter för hemlösa.

Ad-cycler har funnits i ett par veckor och det är helt genialt om ni frågar mig. Jag är inte speciellt förtjust i reklam och känner mig ofta störd av alla annonser som finns på nätet. Nu kan jag göra något bra av det som i vanliga fall mest känns onödigt. Det som också är roligt är att det känns som att vi ligger i teknikens framkant med vår återvinnare. Något som vi i fjärrvärmebranschen inte alltid är vana vid.

 

Se filmen och läs mer om Ad-cycler på vivärmervarandra.se.

 

Ett förtroende att förvalta

Förra veckan sattes det äntligen punkt för den långa tid av ovisshet i branschen som skapats av den följd av utredningar som pågått de senaste tio åren. I alla fall en tydlig andningspaus. I samband med beslut om en lagrådsremiss om reglerat tillträde till näten meddelades nämligen att regeringen avvaktar med att gå vidare med förslaget om så kallad prisändringsprövning av fjärrvärmepriserna.

Fjärrvärmens förutsättningar har varit under utredning i stort sett hela tiden sen början av 2000-talet, Birgersson stora fjärrvärmeutredning som ledde till fjärrvärmelagen men inte löste upp knutarna, TPA-utredningen som det inte blev något av och Energimarknadsinspektionens tre utredningar om prisreglering och spillvärme. Situationen har tagit kraft från många i branschen och den oklara framtiden har inneburit svårigheter att satsa på framtiden. 

Men igår sattes det som sagt punkt för den här gången. Det blir ingen prisreglering nu. Regeringen ger branschen en chans att hantera prisförändringar i direkt dialog med kunderna via Prisdialogen Och ett tydligt regelverk för tillträde till näten. Om det blir som regeringen föreslår betyder det att vi äntligen får några år med tydliga förutsättningar vilket ger oss arbetsro och chansen att få fokusera på de stora verkliga utmaningar som branschen står inför med minskade leveranser, ökad konkurrens på värmemarknaden och tuffare krav från kunderna. 

Samtidigt var regeringen tydlig. Vi har fått en chans att visa att vi klarar av att detta, annars återkommer kraven på en prisreglering. Men jag vet att vi har medlemmarna med oss och Prisdialogen är ett bra system för att utveckla fjärrvärmen till nytta både för kunder och leverantörer. Nu gäller det dock att vara ödmjuk, kavla upp ärmarna och se till att det verkligen fungerar.

 

Här kan du läsa mer:

 

Anna-Karin Hatts blogg

 

Svensk Fjärrvärmes pressmeddelande

 

 

Dags att komma till skott

Fortfarande har inget hänt. Sedan Nettodebiteringsutredningen, som presenterades i höstas, föreslog att kryphålet i skattelagsstiftningen skulle täppas till så att även vindkraften får en begränsning har det varit tyst från regeringen.

Jag ställer mig frågande till varför regeringen inte kommer till skott. Vi på Svensk Fjärrvärme står fast vid vår ståndpunkt att det inte är rimligt att energibolag, vars kärnverksamhet är att producera el, ska ha en högre skattebelastning för vindkraftsproduktion än t.ex. fastighetsbolag där elproduktionen är en biverksamhet. Det saknas också motiv till att vindkraft ska ha ytterligare stöd än annan förnybar elproduktion, som solel, vattenkraft eller biokraft.

Utredningen som gjorts visar att man bör begränsa skattebefrielsen för vindkraft men regeringen svarar med tystnad. Jag som har varit med ett tag och arbetat med såna här frågor är van att det ändå brukar bli rätt i slutändan när regeringen gör förslag efter sina utredningar. Så riktigt ännu vill jag inte ge upp hoppet men ju längre det dröjer, desto svårare blir det att införa en förändring.

Vi ser nu hur allt fler fastighetsbolag och till och med kommuner satsar stora pengar i egen vindkraftsproduktion, och sedan använder den subventionerade elen till uppvärmning med värmepumpar som då konkurrerar ut fjärrvärmen som kommunen i sin tur ofta äger. Elcertifikatsystemet gör att det inte totalt sett blir mer förnybar el, subventionen leder bara till att det blir just vindkraft i Sverige och att  elen används till just uppvärmning, vill skattebetalarna i Sverige och Norge verkligen bekosta detta?

Min uppmaning till Finansminister Anders Borg är därför att införa en begränsning i hur mycket avdrag man får göra för användning av egen vindkraft - och att göra det snarast!

Här kan du läsa mer om utredningen.