Så lika men ändå så olika

Efter en lång julledighet började året med ett besök i Oslo för ett möte med Nordvärme. Nordvärme är ett nordiskt samarbete, för att främja fjärrvärmen i Norden och för att hjälpa varandra med de utmaningar vi ibland ställs inför. De nordiska länderna är ju tillräckligt lika att vi trots olika förutsättningar, kan lära mycket av varandra. Under mötet bestämdes det också att Sverige blir nytt ordförandeland för Nordvärme med Anders Östlund som ordförande.

En fråga som har varit aktuell i de nordiska länderna under en lång tid, förutom på Island, är de olika byggreglerna och vilka förutsättningar de ger fjärrvärmen. Dessvärre är det Sverige som har de sämsta byggreglerna ur den aspekten. Norge ligger inte långt därefter, så vi tittar tillsammans på hur vi kan få det mer som Finland och Danmark där man tagit större hänsyn till att fjärrvärmen är så energieffektiv i sig.

Island är det land som skiljer sig mest från oss andra. Bland annat är de inte medlemmar i EU (vilket Norge iofs inte heller är, men de följer ändå EU-direktiven) vilket gör att de inte berörs av EU-politiken i samma utsträckning. De har dessutom en enorm mängd geovärme och behöver bara borra i marken för att få hur mycket värme som helst. De brukar säga att de har lyckats vända sin största utmaning, den vulkaniska aktiviteten, till sin största fördel. De har fjärrvärme som uppvärmning i stort sett överallt och den är mycket konkurrenskraftig. I och med de förutsättningarna har de ett något annat fokus än vad vi andra.

Vi träffades som sagt i Norge där vi besökte Hafslund Varmesentral. Jag, som har besökt många värmeverk över hela Sverige, blev överraskad av detta värmeverkets Rolls Royce. Det är byggt med små fina precisionsdelar för att snabbt kunna ställa om mellan olika produktionslägen och betydligt mer avancerad jämfört med de hetvattenanläggningar jag besökt i Sverige. Det blev inte helt klart för mig varför de bygger så avancerade anläggningar, eller varför de inte bygger kraftvärme när de utvinner energi ur avfall. Det är såklart många saker som spelar in när man väljer vilket verk som ska byggas och det är spännande att se hur vad som verkar vara små skillnader i förutsättningar mellan länderna ger så olika resultat när det gäller investeringar. 

 

Det var ett givande möte och ett spännande besök på Hafslund. Jag förundras lite över hur Sverige och Norge kan vara så pass olika. Ofta hör man det i andra sammanhang, men det gäller alltså även förutsättningarna för fjärrvärme

 

 



Nordvärmegänget framför Hafslund Varmesentral

Höstens händelser

Så var det dan före doppare-dan och snart dags för mig att ta långledigt. Det har varit en intensiv och händelserik höst, så det känns skönt att få ladda batterierna innan våren - som nog kommer att gå i samma anda. Men innan ledigheten känns det bra att sammanfatta det som hände under hösten.

Hösten rivstartade i medvind för fjärrvärmebranschen. En viktig påminnelse från omvärlden var ju när USA:s president Obama kom till Sverige och hans ambassadör i radion som första punktnämnde att de ville prata om fjärrvärme. Strax därefter kom regeringens förslag till ny budget och i samband med den kom tre nyheter som stärker branschen: minskad koldioxidskatt på olja för värmeproduktion, sänkt skatt på värme som levereras till industrier och inte minst att Boverket ska få i uppdrag att se till att vi får teknikneutrala byggregler. Det är många bäckar små men sammantaget betyder det mycket för fjärrvärmebranschen.

En annan viktigt milstolpe för framtiden, som vi passerat under hösten, är att alla remissvar på förslagen till nya regelverk på fjärrvärmemarknaden har kommit in till regeringen. Det var två huvudsakliga förslag från myndigheterna på nya regler. Ett handlade om vad som ska gälla när externa värmeproducenter ska få tillträde till fjärrvärmenäten. Regelverket togs fram för att tillmötesgå industrins krav på reglerad rättighet att få sälja sin spillvärme. Men i remissvaren var basindustrin enhälligt emot förslaget. Vi var försiktigt positiva men nu känns det tveksamt vad det ska bli.

Det andra förslaget var ett system för obligatorisk prisförändringsprövning, eller snarare prisreglering, där inget företag ska få höja sitt fjärrvärmepris mer än ett nationellt index som fastställs varje år. Förslaget syftade till att stärka kundens ställning, så det var särskilt intressant att notera att inte kundorganisationerna gillade det. Och Energimarknadsinspektionen som var de som tagit fram förslaget var själva tveksamma till nyttan. Så vad kan regeringen göra av det? Vi får se i propositionen i mars.

Prisdialogen har kommit igång ordentligt unde hösten. Det är nu nio medlemsföretag som är anslutna och nära 400 000 hushåll omfattas. Tio nya företag har aviserat att de tänker ansluta sig under 2014 och det är härligt med den fantastiska start som detta system har fått.

Hösten har också omfattat mycket arbetet med att avsluta förra programperioden av Fjärrsyn, så nu finns massor med spännande nya kunskap på nätet. Det har också kommit ut en uppdaterad version av läroboken i Fjärrvärme för högskolestudier på engelska och snart finns även en svensk version. Samtidigt har den nya programperioden av Fjärrsyn har kommit igång och att döma av de ansökningar som har kommit in under de första två utlysningarna verkar det bli minst lika bra forskning denna programperiod.

I november hade vi också ett härligt årsmöte. Under de senaste åren har vi behövt fokusera på våra utmaningar så det gav mycket energi att få ha ett möte som präglades av de framgångar vi har haft. Som inramning höll Anna-Karin Hatt ett fantastiskt hyylningstal som tydligt visade att regeringen tror på fjärrvärme som en självklar del av det framtida energisystemet. Och den nya direktören på Euroheat and Power berättade att värme är på väg uppåt på agendan inom EU. Han tyckte att vi i den svenska fjärrvärmebranschen ska vara stolta över oss själva men också fortsätta att utvecklas, så att han får fler goda exempel att sprida.

 

Detta var ett axplock av höstens händelser. Vad har vi att förvänta oss under våren ?

Direkt efter helgerna kommer regeringens förslag på hur EU:s energieffektiviseringsdirektiv ska införas i Sverige. Det blir spännande att läsa och viktigt att bevaka. I mars kommer så en fjärrvärmeproposition . Det ska bli spännande att se resultatet av tio års utredning. Vi hoppas att det i alla fall inte ska landa i ytterligare en utredning. Vi har också många egna initiativ som jag hoppas mycket på, men mer om det nästa år, när de blir tydligare. 

Jag är otroligt stolt över branschen och vad vi har lyckats åstadkomma under året som gått. Nu ser jag fram emot ett nytt år som förhoppningsvis kommer att innehålla många spännande utmaningar och bra samarbeten.
 

Med det vill jag önska er en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År.
På återseende i januari!

I år skänker Svensk Fjärrvärme värme till Syriens folk genom Röda Korset. Vi önskar dig en jul där du både får och ger värme. För det bästa med julen är ju när vi värmer varandra!

 

Lönsam hållbarhet

Vilken härlig känsla av att omställningen till ett hållbart energisystem är möjligt, jag fick med mig hem från mitt besök hos Falu Energi & Vatten i förra veckan. Jag träffade deras vd, Bengt Gustafsson, och fjärrvärmechef Bengt Östling. Bengt Östling träffade jag senast  i New York när Falu Energi & Vatten vann pris på Global District Energy Award 2013. Men nu fick jag höra om fler utmärkelser och även besök av kungen och en hel grupp ambassadörer till följd av företagets målmedvetna miljöarbete. Det var överväldigande att få höra om alla satsningar de gör. Allt från sopbilar som är laddhybrider, högeffektiv biobaserad kraftvärme, till elbilar. Bland annat har de precis invigt landets första snabbladdningsstation vid ICA Maxi i Falun.

Jag fick besöka deras prisbelönta anläggning Västermalmsverket där det eldas med skogsavfall och returträ. Det i sin tur kokar vatten till ånga som sedan blir el. Det som blir kvar efter elproduktionen blir fjärrvärme som värmer Falun. Men det heta vattnet används också för att tillverka kyla, fjärrkyla, och att torka spån som blir pellets.

Jag är djupt imponerad av Falu Energi & Vattens framtidstänk och arbete för hållbarhet. De har satsat på att använda sig av sitt kraftvärmeverk hela året, istället för att bara använda det under vinterhalvåret. De vill ännu mer och planerar för att bygga data/serverhallar i närheten som de kan återvinna överskottsvärmen från. De vill utöka sin förnybara elproduktion för att stärka sin miljöprofil ytterligare, bland annat genom att utnyttja gammal kontaminerad gruvmark för att placera solpaneler på. Hur smart som helst. Här kan du se en film om deras energisystem.

Företaget har även tänkt framåt och satsat på att bygga ihop sitt fjärrvärmenät med Borlänges nät. Det finns nu en 18 km lång ledning, vilket tydligen gör Falun/Borlänge till det femte största nätet i Sverige! När allt är klart kan de utnyttja att det finns avfall och industriell spillvärme i Borlänge och biokraftvärme i Falun.

Falu Energi & Vatten har verkligen gjort allt som enligt Svensk Fjärrvärmes analyser skapar en hållbar framtid. Och de har gjort det med lönsamhet i fokus hela tiden, vilket är imponerande.

Jag fick också med mig en viktig beskrivning av hur effektivt och miljövänligt deras system är, som jag misstänker att jag kommer att berätta vidare om för fler:
En familj som bor i Falun i en lägenhet med fjärrvärme och kör runt 700 mil i elbil använder tillsammans energi under ett år som motsvarar endast 6 stycken tallar!

Falu Energi & Vatten har gjort en fantastisk resa mot hållbarhet och på köpet har de fått bättre lönsamhet. Jag tycker att de är riktiga förebilder för hela vår bransch.



Falu Energi & Vattens vd Bengt Gustafsson

 

Så skapas en fungerande värmemarknad

Plötsligt händer det. Prisdialogen som under hela sin planeringsfas har varit en het potatis är nu verklighet. Hela nio fjärrvärmeföretag är nu medlemmar efter årets Prisdialog och 400 000 hushåll omfattas! Efter ett lyckat årsmöte där jag enbart möttes av positiva kommenarer och nyfikenhet kring Prisdialogens möjligheter ser jag nu fram emot vår hearing på tisdag den 3 december.

För er som inte känner till Prisdialogen, så är det en modell som både innefattar lokal dialog och central prövning av prisändringar på fjärrvärme. Syftet är att stärka kundens ställning, vilket vi nu har åstadkommit för de 400 000 hushåll som omfattas. Prisdialogen sker mellan leverantör och kunder under ett antal samrådsmöten och ska leda fram till en lokal prisändringsmodell. Den ska innehålla prisändring för det kommande året och en prognos för de följande två åren. I den lokala prisändringsmodellen ska också företagets prispolicy framgå samt vilka faktorer som ligger till grund för prisändringar.  

Bakgrunden till Prisdialogen är just nu att knäcka frågan om att stärka kundens ställning, när den inte kan välja leverantör av fjärrvärme, och att kunden ska få veta eventuella prisförändringar i god tid. Vi som står bakom systemet, Riksbyggen, Sabo och Svensk Fjärrvärme, har också lagt mycket kraft på att hitta en modell som underlättar för leverantörerna att förklara sin prissättning för kunderna. Prisdialogen är ett frivilligt system som bygger på dialog.

Näringsdepartementet har låtit Energimarknadsinspektionen ta fram ett förslag till obligatorisk prövning av prisförändringar på fjärrvärme. Efter att inspektionen överlämnade sitt förslag tidigare i år står det klart att vi kommit fram till ett vägskäl. Inspektionen föreslår att vi viker av i en riktning som innebär att staten står för prisbildningen på fjärrvärme. Prisdialogen är ett initiativ som bär iväg i en annan riktning, där marknadens parter ansvarar för prisbildningen. Vi anser nämligen att en statlig prisreglering inte stärker kundernas ställning och inte heller till ett ökat förtroende för fjärrvärme. Det bästa för marknadens parter är att ta ett gemensamt ansvar för att pröva prisförändringar av fjärrvärme på frivilig väg och det sker bäst genom dialog mellan parterna.

Jag har arbetat med den här frågan länge. Redan när jag arbetade på Sabo, under den tiden det diskuterades regleringar som mest, föddes idén om att kunna bestämma det här utan statens inblandning. Det är många modiga personer, bl. a. Kurt Eliasson, som har varit med från start, och Leif Linde, som har trott på det här, trots att de har riskerat att förlora sin trovärdighet inom sina respektive områden. Det är så lätt att sitta på läktaren och gnälla utan att göra något åt saken. Därför är vi väldigt tacksamma över de modiga personer som har klivit ner från läktarplats och gjort Prisdialogen möjlig.

På Svensk Fjärrvärmes kansli har Patrik Holmström och Sonya Trad kämpat hårt trots att de ibland har stött på en del motstånd. Jag är också imponerad av de företag som har vågat pröva Prisdialogen då många andra har varit tveksamma.

Jag som har varit med under hela den här resan känner mig väldigt glad över att resultatet har blivit så bra. Det här visar också att allt man vill kan bli verklighet bara man tror tillräckligt mycket på det.

Här kan du läsa mer om Prisdialogen

Leder klimatförhandlingarna till någon verklig förändring?

Det var en fråga jag lite modfälld ställde mig när jag i förra veckan, på inbjudan av regeringen, var på besök på klimattoppmötet COP 19 i Warszawa. Jag var där för att föreläsa på ett side event om utfasning av HFC men fick också chansen att se på plats hur det går i förhandlingarna.

Mellan 2004-2007 var jag med i den svenska delegationen och förhandlade frågor om tekniköverföring och styrmedel, men sedan dess har jag inte deltagit på något COP-möte. Att komma tillbaka sex år senare och se vad som hänt sedan sist var nedslående. Mitt intryck förstärktes också av det jag upplevde i Korea på World Energy Congress tidigare i höstas. Förutsättningar förändras snabbt, klimatförändringarna går snabbare, utsläppen bara ökar och det känns som att klimatförhandlingarna inte hänger med i tempot.

Vid detta klimattoppmöte finns runt 150 olika frågor på agendan och det säger sig själv att ingen kan ha överblick och att det är svårt att få till reella beslut. Alltid är det något som blockerar. Min känsla var att klimatförhandlingarna har hamnat i en återvändsgränd, kanske är det är dags med en fräsch nystart. Det är mycket arbete som har gjorts genom åren, med exempelvis rapportering av nationella utsläpp och definitioner på vad som egentligen är minskningar, och detta ska såklart bevaras. I övrigt är det svårt att se nyttan av att dessa förhandlingar. De kräver massor med resurser, fokus och engagemang som borde kunna göra mer nytta på något annat sätt. Möjligen leder en avveckling till ett svek mot alla dem som hoppas på denna process som blir för stort så det helt enkelt inte går att avsluta? Kanske ska vi bara satsa lite mindre resurser på det?

Om politiken är fast i en återvändsgränd blir ansvaret på oss i energibranschen ännu större. Om inte medborgarna och politikerna tar ledningen måste vi ändå se till att det händer något i praktiken. Vi måste fortsätta arbetet med att minska utsläppen av koldioxid och att ta vara på resurser som annars går till spillo. Sverige ska fortsätta vara det föredöme som vi är och visa att det går att minska utsläppen utan att landet går omkull. På så sätt kan vi ge politken möjligheten att i framtiden fatta de rätta besluten.

Årsmöte i medvind

"Medvind", så sammanfattade vår ordförande Anders Östlund känslan efter årets årsmöte och jag kan bara hålla med. Det har varit ett fantastiskt år att vara vd för Svensk Fjärrvärme. Årsmötet är ett tillfälle att stanna upp, reflektera och se framåt och då är medvind ett bra sätt att beskriva var vi är.

Branschen har under många år varit kritiserad. Omvärldens krav på oss förändrades, när det gällde pris, valfrihet och miljö, och när vi inte förändrades tillräckligt snabbt kom krav på reglering. Men branschen tog sig i kragen, och samtidigt som regeringen har utrett nya regleringar har vi kämpat på, ersatt fossila bränslen med spillvärme från industrin, byggt ny produktion baseratdpå återvunna och förnybara resurser och  utvecklat system för dialog med kunderna om priset. Hur vi ska möta kraven på valfrihet har vi inte knäckt koden för ännu, men att vi i aktiv handling visar att vi lyssnar och vill förändra oss har minskat omvärldens frustration och gett oss mandat att agera. Äntligen har vi initiativet i vår hand.

Anna-Karin Hatts tal på årsmötet visade tydligt att regeringen tror på fjärrvärmen som en självklar del i det framtida energisystemet. Jag var också glad att medlemmarna fick höra från ministern själv hur insatt och engagerad hon är i vår verksamhet. Det är vi inte bortskämda med.

Det var också bra att årsmötesdeltagarna fick höra från Euroheat and Powers nye vd, Paul Voss, som i sitt inspirerande tal berättade att värme är på väg upp på agendan inom EU och att fjärrvärme fått en självklar plats i energieffektiviseringspolitiken. Men han sa också att vi borde vara lite mer stolta över det vi har gjort här i Sverige och engagera oss för att vår historia ska bli mer känd i Europa.

Men jag undrar om inte det som många verkligen tog med sig hem var Kristina Säfstens berättelse om vad som kan hända i en kommun när enbart visioner får styra vägvalet framåt.

 

 

Anna-Karin Hatt under sitt tal

 

 

Mingel på årsmötet

 

Våra reklamfilmer på tv

Den här veckan  har våra reklamfilmer börjat visas i tv. Du kan se filmerna här. Det ska bli spännade att se hur de tas emot. Själva tycker vi de är både fyndiga och roliga, men vi är ju specialintresserade och målet såklart att andra än vi ska förstå och tänka till. Lite orolig är jag att det är svårt att uppfatta budskapet i dem, dvs att fjärrvärme gör att man kan värma med resurser som annars går förlorade. 

I filmerna har vi använt avfall som ett exempel och många tänker nog inte på vad som händer med soporna efter att de har slängts. Avfall utgör bara en liten del av bränslemixen i fjärrvärme, ca 20 %, men andra resurser som annars gått till spillo, som rester från skogen eller spillvärme från industrin, var ännu svårare att använda för att på 30 sekunder förklara själva idén. På www.fjarrvarme.se förklarar vi hur det går till i verkligheten

För att locka till skratt valde vi att göra filmer med hög igenkänningsfaktor. I första hand bör man ju se till att återanvända eller återvinna materialet från det man inte längre vill ha. Endast det som inte lämpar sig för återvinning bör gå till energiåtervinning. Med det är ett mycket bättre alternativ till att soporna hamnar på deponi som de gör i många andra länder.  

Jag hoppas att tittarna tycker att filmerna är lika roliga och fina som vi gör, blir nyfikna och gå in på fjarrvarme.se. Vissa kanske tycker att de är lite provocerande, men då vill jag bara säga att vi inte uppmanar till att slänga sånt som tagits fram med kärlek, men om de inte kan användas till något annat så blir de i alla fall värme.