Energikommissionen blir en elkommission

I förra veckan presenterades den nya Energikommissionen och dess uppdrag. Energiminiser Ibrahim Baylan blir ordförande och alla riksdagens partier ska vara med i arbetet. Departementsrådet Bo Diczfalusy är utsedd huvudsekreterare och uppdraget ska redovisas senast den 1 januari 2017.

Regeringen har pekat ut den framtida elförsörjningen som särskilt viktig att diskutera, vilket nog de flesta kan instämma i. De tydliga avgränsningarna i uppdraget pekar väl på att det snarast blir en elkommission, inte en energikommission, något som fler än vi i fjärrvärmebranschen har uttryckt besvikelse över. Jag hoppas dock att utredningen tar fasta på den aviserade utgångspunkten i en helhetssyn på energisystemet.

Uppdraget kommer att bedrivas i tre faser, en kunskapsinsamlande fas, en analyserande fas, och en förhandlande fas varav egentligen bara den första och undersökande fasen kommer att handla om värme och de andra faserna om el. I fas två siktar man på att föreslå nya styrmedel. Att man tydligt pekar ut att el ska vara i fokus i den fasen känns bra. Det borde innebära att regeringen tycker att värmemarknaden fungerar som den ska - och fjärrvärmen har ju verkligen utretts på korsen och tvärsen de senaste åren.

Som jag ser det blir vår uppgift att se til att värmen inte glöms bort i all utredning kring elmarknaden. Om man inte har fokus på hela energisystemet så riskerar man att missa många smarta lösningar på framtidens utmaningar, där fjärrvärme och fjärrkyla är en del. Det har man börjat inse på EU-nivå nu och det tror jag även den svenska Energikommissionen kommer att göra.

Vill du läsa Svensk Fjärrvärmes kommentar till Energikommissionen hittar du den här.

 

Värmeframgångar i Bryssel

Härom veckan hölls för första gången inom EU en högnivåkonferns om värme och kyla Heating and Cooling in theEuropean Energy Transition i Bryssel, där jag deltog både som deltagare och talare. Och det var många som var där, ca 550 st och faktiskt 37% var kvinnor fick vi veta. Både seminarier och mingel var fullbokade, vilket inte hör till vanligheterna på de här konferenserna.

Mitt föredrag handlade om Prisdialogen där jag berättade om hur vi arbetat tillsammans med kunderna på värmemarknaden för att öka transparensen om hur vi sätter fjärrvärmepriset. Det vanligaste i andra länder är att man har tariffer som sätts på statlig eller regional nivå och vår metod orsakade en hel del höjda ögonbryn.

Helhetsintrycket var att konferensen var väldigt lyckad och att de som var där var väldigt engagerade och ville lära sig mer. Och flera av de jag träffade beskrev att de arbetat med energi i många år men inte funderat nämnvärt på det där med värme, trots att värme utgör 45 procent av all energianvändning i Europa. De från fjärrvärmebranschen som var där var å sin sida lyckliga över att värmen äntligen hamnat på agendan. Konferensen kändes nästan som en stor fest för oss som arbetar med värme.

Hela konferensen genomsyrades av positiv energi och det var uppfriskande med ett sammanhang där det inte fanns något givna svar. Istället blev det alla möjliga svar på frågan om hur EU:s kommande värme- och kylastrategi ska se ut - budskapen var både högt och lågt och innehållet något spretigt.

Många från EU-kommissionen var på plats och både pratade och lyssnade. Det är självklart svårt att avgöra vad de hörde och tog till sig från de spretiga diskussionerna. Men de sitter antagligen och skriver på något nu och kommer snart med några utkast. Det kommer att bli spännande läsning.

EU:s högnivåkonferens om värme och kyla samlade många engagerade deltagare.

 

Det är i Kina det händer

Det är helt uppenbart att det är i Kina det händer. Efter att jag och vår styrelse har varit på studieresa till världens största fjärrvärmeland är jag övertygad om just det, även när det gäller fjärrvärme.

I Kina växer fjärrvärmen snabbt. Idag har 100 miljoner kineser fjärrvärme och man tror på en snabb ökning. I Peking, där vi var, finns det ca 1 500 små privata värmebolag och ett stort statligt/kommunalt värmebolag, Beijing District Heating Group, som vi besökte under en av dagarna.

Jag gör en presentation för Beijing District Heating Group

Något som skiljer Pekings fjärrvärme från Stockholm är att fjärrvärmen endast används fyra månader per år. Vill man ha varmvatten så får man värma det i respektive lägenhet med antingen gas eller elektricitet. Värmen inomhus på de platser vi besökte tydde på att det troligen är på eller av som gäller. Men de tekniska systemen uppgraderas i en rasande hastighet så detta kommer säkert att ha ändras inom kort. Inte minst om myndigheterna går vidare med sina planer på att öppna upp värmemarknaden för kommersiella investeringar som får tävla mot de befintliga aktörerna.

Luftföroreningarna ett stort och påtagligt problem i Peking. Situationen hotar både tillväxt och stabiliteten i landet, så frågan är högt på agendan för den kinesiska regeringen, inte bara som en miljöfråga. Och om regeringen bestämt sig så händer det snabbt. Inom tre år ska Beijing Heat Group nämligen byta ut all kol mot gas. Ett gigantisk projekt med många positiva konsekvenser.

Det som kanske ändå gjorde mest intryck var det vi fick veta om utvecklingen inom mätarområdet. Fram till idag betalar Pekingborna för sin värme baserat på bostadsyta. Men nu ställer myndigheterna krav på att debitering ska baseras på faktiskt förbrukning - då är det många mätare som ska installeras.

Över 1 miljon mätare ska installeras bara i Peking under de närmaste åren, enligt våra värdar. Det kommer att driva en snabb teknikutveckling. Och de otroligt innovativa och entreprenöriella mätarföretag vi träffade i Peking underströk att de verkligen är på spåret. Det kommer säkert leda till billigare mätare även i Sverige framöver. Den härliga stämningen på dessa ingenjörsföretag att inget är omöjligt, att allt kan lösas med rätt innovation, var en känsla jag bär med mig hem till vårt något mer problemorienterade diskussionsklimat i Sverige och EU.



Svensk Fjärrvärmes styrelse på besök hos HaiLin Energy Technology Inc, som tillverkar
och utvecklar komponenter och system för intelligent styrning av fastigheter.

I Kina går utvecklingen verkligen snabbt och det finns nog en hel del vi kan lära av dem. Men jag bär också med mig tankar om vad vi i Sverige kan göra för att dra nytta av all den kunskap vi har om fjärrvärme och energisystem som vi borde dela med oss mer av.

Om du vill läsa mer om styrelsens studieresa till Peking hittar du deras reseberättelse här.

Om du vill läsa mer om fjärrvärme i Kina, kan du läsa slutrapportern av Fjärrsyns Kina-studie, gjord av Sven Werner och Mei Gong, Högskolan i Halmstad. Du hittar den här.

Full fart mot våren

Vi går mot ljusare tider, och jag kan inte låta bli att hoppas att det även gäller fjärrvärmens viktiga frågor, nu när vi sätter full fart mot våren. Det blir en spännande vår.

Nu pågår Boverkets utredning om förändrade energikrav i byggreglerna för fullt. Vi följer utredningen och försöker bidra med konstruktiva förslag. Det är med spänning jag väntar på resultatet. Nog måste det väl bli en ändring på det nuvarande regelverket? Läs mer om vad Svensk Fjärrvärme tycker om Boverkets byggregler och ett av våra konstruktiva förslag här.

Jag hoppas också att regeringen ska komma till beslut om att begränsa skattebefrielsen för egenproducerad vindkraft, på samma sätt som för andra energislag. Läs mer om varför, i min replik i Sydsvenskan 27/1.

En annan förhoppning är att fler fjärvärmeleverantörer ska ansluta sig till Prisdialogen och genomföra lokala dialoger med sina kunder om 2016 års priser. Bara så kan vi möte både politikernas, myndigheternas och, framför allt, kundernas förväntningar på oss som aktörer på värmemarknaden.

Slutligen hoppas jag att EU-kommissionen tar förslaget om cirkulär ekonomi och ett nytt avfallsdirektiv vidare efter det oväntade stoppet i processen i december. Europas avfallsdeponier är en tickande bomb, eftersom de påverkar både miljö och klimat mycket negativt. Här kan våra svenska anläggningar för energiåtervinning ur avfall bidra, om än bara till en liten del.

Det är många frågor på gång, där vi hoppas på bra beslut, så vi har verkligen satt full fart för att övertyga beslutsfattarna om att de förändringar vi vill se är nödvändiga och bra för hela samhället!

Hur blir energipolitiken?

Det har varit många tvära kast i den svenska politiken det senaste halvåret. Efter den berömda decemberöverenskommelsen verkar framtiden lite mer stabil, men också osäker. Det är hög tid för oss som arbetar med påverkansfrågor att ta reda på vad detta läge betyder för utvecklingen av politiken i praktiken? Vad betyder det egentligen att vi nu har en (s)/(mp)-regering med Alliansens budget? Det är i dagsläget definitivt inte solklart för mig. Energipolitiken har pekats ut som ett område med samarbete över blockgränserna, men vad innebär det?

Vi vet att Energikommissionen ska bli av och den kan helt klart bli viktig för den svenska energipolitiken på sikt. Men hur blir politiken i övrigt när regeringens ambitioner inte matchar budgeten? Vi vet att Energimyndigheten i år slipper göra de stora neddragningar av personal som regeringen aviserade, och att det blir minskade satsningar på energiforskning, ny energiteknik och energieffektivisering jämfört med planerna. Samtidigt förväntar vi oss att regeringen så fort de får chansen att få igenom en ny egen budget, kommer att genoföra det man aviserade inom energiområdet. Så det blir nog av men försenat.

Men även i sakfrågor är det inte helt tydligt vad regeringen egentligen kan lyckas få igenom i Riksdagen, för allt kan ju inte tas med i budgetpropositionen. Jag kommer i alla fall följa den parlamentariska utvecklingen noga den närmaste tiden. När man ser hur partierna agerar i olika frågor kan man förhoppningsvis snart få en bild av vad som kan hända med de frågor som påverkar fjärrvärmen och kraftvärme. Men i dagsläget är det verkligen inte lätt att veta.

Här har du läsa mer om konsekvenser av riksdagens budgetomröstning.

 

 

Knep för att minska avtrycket

Efter en händelserik höst går nu jag och stora delar av personalen på Svensk Fjärrvärme på en välbehövlig julledighet för att komma igen med nya krafter nästa år. Då väntar vi hoppfullt på att Boverket ska presentera förslag på nya byggregler som styr hur mycket energi en byggnad faktiskt använder. Dessutom hoppas jag att regeringen - vilken det nu blir - tar sig i kragen och begränsar skattefriheten för egenproducerad vindkraft, så att villkoren blir likvärdiga för olika sorters förnybar elproduktion.

Så här inför julhelgen vill jag också bjuda på några enkla knep för hur ni kan hantera alla sopor som produceras under julhelgen, för att minska vårt avtryck en smula.

Förutom att fundera på om man verkligen behöver köpa allt man köper så är det viktigt att återvinna det man kan. Här kommer en lista på hur julskräpet ska sorteras:

• Värmeljushållaren lämnas i metallinsamlingen, lossa vekeshållaren först så kan all metall återvinnas.
• Trasiga elektriska julgransljus och ljus från adventsljusstaken lämnas till insamling av el-avfall.
• Julgranen lämnas på uppsamlingsplats för granar eller på återvinningsanläggning.
• Leksaker med inbyggda batterier och spelande julkort lämnas också till insamling av el-avfall.
• Presentpapper och wellpapp lämnas bland pappersförpackningar, men ta först bort tejp och annat klistrigt.
• Presentsnören läggs i soppåsen.
• Julkort utan batteri lämnas i pappersinsamlingen.
• Sillburken lämnas i glasinsamlingen och locket i metallinsamlingen.
• Överblivna fyrverkeripjäser lämnas till polisen.
• Julbordets rester ska man helst äta upp - skal och annat oätligt är matavfall, som kan bli biogas och gödningsmedel.

Med det vill jag önska er alla en riktigt God Jul och Gott Nytt År!

I år ger Svensk Fjärrvärme ett bidrag till Världsnaturfonden WWF och stödjer deras viktiga miljö- och naturvårdsarbete, såväl här i Sverige, som i andra delar av världen.
Läs mer om Världsnaturfonden WWF.

Samarbete för hållbar utveckling

I förra veckan besökte jag ett härligt vinterlandskap, nämligen Kiruna. Eller rättare sagt, Tekniska verken i Kiruna och deras vd Jan Fjordell. Företaget har verksamhet inom renhållning, avfall, vatten och avlopp, m m, i hela Kirunas stora kommun och även fjärrvärme, förstås.
Något som jag slås av varje gång jag besöker en medlem är att varje fjärrvärmeföretag verkligen är unikt och att produktion, nät och affärer utformats efter just deras speciella förutsättningar. Och Kiruna är verkligen ett exempel på unika förutsättningar.

Kiruna är Sveriges, till ytan, största kommun, har Sveriges högsta berg, är den nordligaste och den kallaste kommunen, men staden är också tydligt präglad av att LKAB har sin verksamhet där med Sveriges största gruva.

Det är naturligtvis en stor utmaning att vara ett relativt litet kommunalt bolag nära en så stor aktör som LKAB. Företaget, som är en av Sveriges absolut största energianvändare, har hand om hela gruvverksamheten i Kiruna. Eftersom även gruvverksamhet kräver värme har LKAB ett helt eget fjärrvärmenät, bara ett stenkast från staden, som levererar ungefär lika mycket värme som Tekniska verkens alla kunder i Kiruna använder. Men de två aktörerna har ändå två separata nät. LKAB har dessutom massor med spillvärme från tillverkningen av järnpellets som de emellanåt måste kyla bort, medan Tekniska Verken baserar sin fjärrvärme på avfallsförbränning och biobränslen. 

Jan Fjordell, som har arbetat en stor del av sitt yrkesliv på LKAB, är med sitt uttalade fokus på samverkan helt rätt man på rätt plats. Relationen mellan Tekniska verken och LKAB verkar ha förbättrats mycket de senaste åren, vilket också har resulterat i att de nu äntligen ska bygga ihop sina energisystem för att få ett riktigt energieffektivt Kiruna.

Så Tekniska verken i Kiruna är på så sätt en verklig förebild för hur vi kan nå fjärrvärmens vision och genom samarbete minska påverkan på miljön och bidra till en hållbar utveckling.
Det var ett riktigt härligt, inspirerande besök hos vår nordligaste medlem!