Sista medlemsbesöket

Härom dagen fick jag den stora äran att klippa, eller rättare sagt bränna, ett band. Det var Ljusdal Energi som invigde sin nya produktionsanläggning för fjärrvärme. På plats var deras styrelse, folk från branschen samt några av deras större kunder.

När invigningsceremonin var över fick vi en god lunch och därefter en rundvandring i anläggningen där de har byggt en panna på 10 MW som klarar att elda rent skogsbränsle, vilket gör att Ljusdal Energi nu har förutsättningar att leverera helt fossilbränslefri fjärrvärme. Pannan har varit i drift sen i våras och invigningen är tänkt som en start att lyfta fjärrvärmen i kommunen.

 

Det var nog det sista band jag klippte i egenskap av vd på Svensk Fjärrvärme eftersom det nu inte är lång tid kvar innan jag slutar. Att inviga sådana här satsningar ger alltid en känsla av att fjärrvärmen är på rätt väg. Jag kan också konstatera att de medlemsbesök jag gjort under mina år här alltid varit väldigt trevliga och givande. Det är fantastiskt att se med vilken övertygelse våra medlemmar arbetar med fjärrvärmen runt om i Sverige.

 

Bandet eldades av med en gasolbrännare.

Skattejurister ska inte styra energipolitiken

Just nu pågår det en utredning om fastighetsskatt på elproduktionsanläggningar. Bakgrunden är att Skatteverket för något år sedan på eget initiativ ändrade tolkningen av lagen om fastighetstaxering av elproduktionsanläggningar, som funnits sedan 1980-talet, och plötsligt ansåg att även värmeproduktion skulle beskattas. För oss var det självklart att  lagstiftaren ansett att värmeanläggningar skulle vara skattebefriade. Vi påtalade Skatteverkets agerande för regeringen som stoppade skatteuttaget tillfälligt och tillsatte en utredning om hur lagen bör tolkas. Skatteverkets omtolkning skulle innebära flera hundra miljoner kronor extra per år i fastighetsskatt för branschen och får en stor påverkan på förutsättningarna på värmemarknaden.

Skatteverket har som sagt gjort en egen tolkning av frågan och dessvärre verkar det nu som att utredningen fortsätter på samma spår och tänker ska föreslå att införa en värderingsmodell för värmeproduktionsanläggningar. Utredningen, som består av duktiga skatteexperter men inga energiexperter, anser att deras uppdrag endast är att utreda teknikaliteter i lagstiftningen. Vår analys visar dock att det de kommer fram till kommer att ha en stor påverkan på både energiföretagen och utvecklingen av energisystemet. Vi håller inte med om tolkningen och vi anser att frågan om gemensamma värmeproduktionsanläggningar ska beskattas, eller inte, är energipolitik och inte kan hanteras som en teknikalitet.

Ända sen 1980-talet har man sett värmeproduktionen som en specialbyggnad, och den har därmed inte beskattats. Men nu verkar det som att den helt plötsligt ska börja beskattas, detta helt utan rimliga skäl. Det är märkligt att lagen plötsligt ska omtolkas efter mer än 25 år. Visst är skrivningarna i lagen lite svåra att tolka, men det beror på att situationen på värmemarknaden var helt annan när de skrevs, bland annat var all fjärrvärmeverksamhet på den tiden kommunalt ägd eller drevs som en förvaltning. Idag är förutsättningarna helt annorlunda, men vi anser att om man tolkar lagen med dåtidens förhållanden är det tydligt att lagstiftaren avsåg att endast beskatta elproduktionen.

En specialfråga som utredningen också tittar på är om Skatteverkets tolkning även ska inkludera intäkter från elcertifikaten när man räknar ut fastighetsskatten. Vi anser det är helt orimligt att regeringen ger stöd i form av elcertifikat med ena handen och tar sen tillbaka en del av detta stöd genom fastighetsskatt med den andra. Det försämrar effektiviteten i elcertifikatssystemet.

Troligen har du som läser detta aldrig hört om denna fråga tidigare. Den behandlas som en skattefråga men berör själva kärnan i energipolitiken, som handlar om att få till investeringar för framtidens energisystem. Precis som vi vänder oss mot att Boverket sätter upp regler som avgör utvecklingen på energimarknaden anser vi inte heller att den ska avgöras genom att Skatteverket ändrar vedertagna tolkningar och utreder teknikaliteter. Detta är, precis som energikraven i Byggreglerna, en fråga för energipolitiken att avgöra.   

 

 

Gör om - gör rätt, om Boverkets byggregler

En förändring av energikraven i Boverkets byggregler (BBR) för nybyggnation har länge varit en viktig fråga för fjärrvärmebranschen. Dagens regelverk diskriminerar fjärrvärme och andra gemensamma uppvärmningslösningar, och gynnar enskilda lösningar med eldrivna värmepumpar. Och värre blev det när energikraven skärptes i början av året.

Så när Boverket fick i uppdrag att se över energikraven i samband med att myndigheten skulle föreslå en svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader, var ingen gladare än vi. Att den dåvarande regeringen i sin beställning också var tydlig med att kraven ska vara teknikneutrala var förstås precis vad vi önskade oss. Inte fördelar gentemot andra uppvärmningsslag, men lika villkor, var vad vi såg framför oss.

Boverket har sedan utrett frågan under drygt ett år. Jag tror absolut att utredarna haft goda intentioner - men resultatet blev inte bra. Det är väldigt tydligt nu, när tiden har gått ut för att svara på förslaget, som remissats till en mängd olika instanser.

Trots att Boverket haft tre olika referensgrupper har förslaget inte landat väl hos någon av grupperna. Synpunkter från mötena har inte tagits tillvara och i sista stund kastade Boverket in det förslag som fått mest kritik, nämligen att undanta viss sorts förnybar energi från energikraven, vad de kallar "fritt flödande energi". Det drar undan mattan för den delen av förslaget som var tänkt att lösa teknikneutraliteten, nämligen en faktor för el för uppvärmning på 2,5.

Byggbranschen, bostadsbranschen, Svensk Fjärrvärme och många andra har också efterfrågat ett nytt sätt att avgöra byggnadens energiprestanda eftersom att bara räkna in den "köpta energin" inte leder till att det byggs energieffektiva hus. Istället kan du i dagsläget bygga sämre hus om du omvandlar en del av energin i huset, till exempel med värmepump. Remissinstanserna efterfrågar istället krav på hur mycket energi en byggnad får använda, oavsett vilken uppvärmningsform fastighetsägaren väljer. 

Nu ser jag fram emot att Boverket uppfattar den tydliga signalen från remissinstanserna:

Gör om, och gör rätt!

Här kan du läsa Svensk Fjärrvärmessvar på remissen om Nära nollenergibyggnader.

Här kan du läsa alla remissvar på regeringens hemsida.

 

 

Foto: Claes Johannesson