Ta bort skattesubvention för användning av vindkraftsel

Ni kanske uppmärksammade att jag var med både i radio och tv i morse? Om inte, eller om du vill se dem igen så finns länkarna till inslagen här:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=5423071

http://www.tv4.se/ekonomi/klipp/ekonomi-0605-2264891

Jag har pratat om att man måste ta bort möjlighten för stora aktörer att undvika att betala elskatt när de använder el från egen vindkraft. För att främja utbyggnationen av förnybar elproduktion har vi ett särskilt system, det så kallade Elcertifikatsystemet. Skatteundantaget leder däför inte till mer förnybar el. Istället blir resultatet av subventionen att det inte längre är den mest kostnadseffektiva förnybara elproduktionen som byggs.

Resultatet för de som utnyttjar detta avdrag är helt enkelt en lägre kostnad för användningen av el. När avdraget infördes gällde det små anläggningar och gav människor en möjlighet att bidra till en hållbar elproduktion, men numer är bilden en helt annan. Efter regeländringar och förtydligande av skatteverket så kan numer stora kommersiella aktörer som hela kommuner och landsting göra avdraget. Fjärrvärmen får svårt att hävda sig mot uppvärmning med den subventionerade elen och den förnybara elen gör inte samma nytta. Istället för att ersätta t ex fossila bränslen i transportsektorn kommer den att ersätta uppvärming som redan är energieffektiv och klimatsmart.

Jag är starkt kritisk till detta då det slår undan benen för den infrastruktur med fjärrvärme som redan finns. Stora investeringar som ofta gjort med gemensamma medel. Före jul skrev jag en debattartikel på unt.se om ämnet som ni kan läsa här: http://www.unt.se/debatt/bioenergi-missgynnas-av-staten-2025829-default.aspx

Många kanske undrar varför jag är så engagerad i den här frågan. Det enkla svaret är att jag inte tycker vi ska slösa bort resultatet av den målmedvetna satsning på en resurseffektiv och klimatsmart uppvärmning som vi gjort här i Sverige under decennier. Självklart ska det byggas mer förnybar elproduktion. Men inte genom dolda subventioner som kostar skatetbetalarna miljardbelopp varje år utan att egentligen leda till någon minskad miljöpåverkan. 

Prisdialogen - mellan kunder och fjärrvärmeföretag

I onsdags var det äntligen dags en efterlängtad eftermiddag. Vid ett kunskapsseminarium var det äntligen dags att berätta för omvärlden om Prisdialogen, ett projekt vi har jobbat med länge. Prisdialogen är en modell som innefattar både lokal dialog och en central prövning av prisändring på fjärrvärme.

För mig var presentationen en milstolpe i ett arbete som påbörjades för många år sedan. Jag arbetade då på SABO och åkte landet runt för att träffa vd:ar i kommunala bostadsbolag för att höra hur de ville att vi skulle agera efter regeringens senaste utspel om nya regleringar kring fjärrvärmen. Och budskapet var supertydligt: de ville inte ha hjälp av staten, men de ville få mer inflytande över sina kostnader och mer av förhandling om priset än att bara en gång per år få priset aviserat i ett brev. Det inleddes då återigen diskussioner mellan de olika branschorganisationerna i Stockholm. Förhandlingar om olika modeller för att pröva om priserna var rätt hade förts med jämna mellanrum - och strandat.

Så varför har vi lyckats denna gång? Dels beror det på modiga företrädare med vision och samarbetsvilja, som Kurt Eliasson på SABO och Sten-Åke Karlsson på Riksbyggen, som  arbetat målmedveten och konstruktivt för att hitta lösningar. Men nyckeln till att hitta en lösning visade sig vara att släppa ambitionen att pröva priserna, som sätts lokalt, utifrån lokala förhållanden, och istället sätta fokus på prisändringen. Modellen ger en bra struktur för en lokal dialog mellan fjärrvärmeleverantören och dess största kunder om den kommande prisutvecklingen. Fjärrvärmeföretagen får ett verktyg för en mer förtroendefull dialog med sina viktigaste partners och kunderna får ökade möjligheter påverka prisutvecklingen och sina uppvärmningskostnader, så de kan fatta bättre beslut om långsiktiga åtgärder i sina fastigheter.

Vi prövar inte i efterhand om om priserna är rätt eller fel. Istället förs en dialog lokalt, som ger kunderna inflytande, inblick i leverantörens affärer och kunskap om varför priset ser ut som det gör. Leverantören ska inleda dialogen om nästa års pris i god tid och dessutom ge prognos över de två därpå följande åren.

Det ger mycket mer energi att titta framåt än att bråka om det som varit. Men Prisdialogen löser också den största utmaningen som de där vd:arna jag träffade på SABO-tiden lyfte fram; nämligen att det plötsligt och oväntat kom en stor prishöjning som påverkade deras ekonomi mycket, utan att de ens anat att det var på gång. Med Prisdialogen blir det en helt annan förutsägbarhet och inga tråkiga överraskningar.

Även 2013 blir ett år med fokus på nya regelverk

Tillbaka på kontoret efter en lång och härlig ledighet. Dags att ta itu med ännu ett spännande år för fjärrvärmen där vi som företräder branschen återigen får arbeta hårt med nya regelverk. 

Inte mindre än fem olika utredningsuppdrag som berör branschen ska presenteras i år. Först de fyra uppdragen som regeringen gav EI och Energimyndigheten i spåren av TPA-utredningen, som ska presenteras i mars-april. Sedan fick Energimyndigheten ytterligare ett uppdrag på senhösten, att bedöma potentialen för högeffektiv kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla och hur de kan främjas ytterligare. Det ska redovisas senast 2013. Till detta kan läggas ett antal utredningar för att införa EUs energieffektiviseringsdirektiv.

Utredningsivern beror på två saker som jag ser det. Dels har många beslutsfattare, framför allt på EU-nivå, har upptäckt den stora potentialen i fjärrvärme och fjärrkyla, vilket är jättebra. Dels har många svenska aktörer missat att fjärrvärmen numera är i tuff konkurrens med andra uppvärmningsalternativ.

På senare tid har konkurrensen snedvridits när regelverk med helt andra syften inte anpassas till hur det ser ut i verkligheten. Det mest besvärliga är helt klart Boverkets byggregler, som gynnar eldrivna värmepumpar på fjärrvärmens bekostnad.

Situationen förstärks av de undantag som finns i skattelagstiftningen för den som använder el från en egen vindkraftsanläggning. Regeln, som från infördes för att enskilda bönder skulle satsa på egen förnybar el, kan numera även utnyttjas av stora kommersiella aktörer som kommuner och fastighetsbolag. Detta blir en stark dold subvention, som gör det lönsamt att ersätta fjärrvärme med eldrivna värmepumpar. Den innebär också att energiföretag som vill producera förnybar el missgynnas. Läs mer om detta i min senaste debattartikel i UNT före jul.

Så även 2013 blir ett år med fokus på nya regler för fjärrvärmebranschen. Det är en situation där vi som branschorganisation kan göra mycket nytta men jag hade önskat att vi kunde ha mer fokus på framtidsfrågor.